Aftonbladet – 14 augusti 1847, sida 2

lade valmän, hvilka före hvarje lagtin:a riksdag vid samma tillfälle, då riksdagsmän till andra kammaren väljas, varda utsedde och under riksdagen sammanträda å riksdagsorten, samt derstädes, etter föregången öfverläggning, gemensamt förrätta dessa val till ledamöter i första kammaren, i stället för dem, som vid nästa riksdagen derefter äro i ordningen att utgå. En valmannakorps af denna vördnadsbjudande beskaffenhet skulle sannast och deröre med belåtenhet för samhället uttrycka allmänna tänkesättet, utan otillbörlig inverkan af den cpinion, som för stunden af valet i vissa ärinen kön vara rådande, när valförrättningen afser, icke den värvarande tiden, men den kommande. Hufvudsakligen på dessa skäl har jeg biträdt deras inom kommifteen yttrade mering, hvilka för val af ledamöter till första kammaren tillstyrkt bildande af en valmannakorps och valens förrättande af denna, å en ort samlad. Vid öfverläggning särskildt om tiden, under hyvilken den föreslagna vulnämnden skulle fungera, har jag förenat mig med dem, som tilistyrht tidens bestämmelse inskränkt till 3:ne år. 2:0 Om röstberäkning och valsätt vid val tilt ledamöter i ard:a kommeren. 29 och 30. I afseende å röstberäkning inom afselningen för mede bara vul å landet, hvilken fråga först kom under öfvervägande, har jag för min del tillstyrkt, att, vid val till elekiorer, rösterna skulle beräknas i åttondedelar, så att fast egendom elier jord, understigande ett åttondedels hemman, skulle gilva en åttondedels röst, intill ett fjerdedels hemian en fjerdedels röst, och på lika sätt vidare tör hvarje öfverskjutan .e ett åttondedels hemman, en åttondedels röst, så att dylik jord från och med sju åttondedels intill ett helt hensman gåfve en het röst; iakttagande tillika samma grunder vid röstberäkningen för jord, icke i mantal satt, och för näringsidkare med behållen inkomst. Att en röstberäkning gradvis, hittills antagen och gällande inom bondeståndet och i de flesta städer för torgareståndet, äfven under ett törändradt representationssätt bibehålies, kan visserligen af många skäl rättfördigas och torde svårligen med något gällande bunna motsägas; men deraf följer icke att röstgraderingen bör utsträckas vidare, än att åt egendom och förmögenhet förvaras ett tillbörligt inflytande å san:bällets angelägenheter, utan att dock menniskovärdet eller personlighetsprincipen derigenom underordnas. För betryggande af begges ömsesidiga vigt och rätt, skulle, efter min tanka, göra tillfyllest att bestämma röstberäkningen vid ifrågavarande val till endast ålla grader. Inom afdelningen för omedeibara val på landet, hade jag af enahanda skäl, son redan är anfördt, önskat tillstyrka röstgraderingens fördelning likaledes i åtta grader, med stigande större egendomsvärde för de högre röstgraderne; men sedan kommittens pluralitet stadgat sexton i förstnämnda afdelning och likstämmigheten i beslut således torde fordra att i den sednare, såsom kon:niitten funnit nödigt, äfven inrymma sexton röstgrader, har jag, för att imedlertid minska det missförhållande emellan egendom och personlighet, som, efter min tanka, skulle, uppkomma -derigenom, aut, såsom. förslaget innehåller, en röst finge beräknas för hvarje hemman till och med sexton, hvilket henmmantal, eller öfriga dermed jemförliga qva ifikatiover, således redan skulle medföra högsta rösträtt, trott mig äga grundad anledning att föreslå en sarskild röstberäkning, såsom till protokollet för den 3 sistl. Januari är framställdt, att nemligen 4 röst till och med 3 finge beräknas för motsvarande hemmantal, men att derutöfver hvarje röst skulle gälla, till och med 6 röster, för två hemman; till och med 9 röster för tre hemman, till och med 43 röster för fyra hemman, samt till och med 46 röster för fem hemman, så att icke mindre egendom, än fyratiofem hela hemman och deröfver, skulle fordras, för att tillgodonjuta högsta rösträtt eller sexton rister; i öfverensstämmelse hvarmed rösträtten för icke i mantal satt jord och inkomst af näring äfven borde graderas. 3:0 Angående behkardling af fråcor om stiftande eller upphäfva, de a: allmän civil-kriminaloch kyrkolag, vär kamrarne stonna i olika merins ar. Ifrån det i förslagets 129 uppfattade stadgande, att, utom de i 430 och 434 gjorda undantag, hvarje fråga, deri kamrarne stanna i olika beslut, skall anses hafva förfallit för den riksdagen, bar jag tillkännagifvit den, af några ibland kommittens ledamöter äfven delade tavka, av ännu ett undantag härvid borde tillstyrkas hvad angår lagfrågor, i afseende å bvilka — för att icke rubba de förhällanden statsmakterna emellan, som, enligt 87 S8 regeringsformen, nu äga rum, i det att, för antagande af ett lagförslag, tre riksstånds bifall, jemte konungens samtycke gör tillfylles:, men deremot nu ett sådant förslag, fastän af ena kammaren enhälligt antaget, alltid skulle kunna genom en knapp pluralitet af andra kammaren undertryckas — den särskilda behandling vore, vid nu föreslagna representationsförändringen, lika nödig sum åndsmålsenlig, att ett lagförslag, af konungen framställdt eller i någondera kammaren väckt, men vid tvenne efter hvarannan följande riksdagar, när kamrarne stannat i olika beslut, förfallet, skulle vid den trecje ånyo förekommande, i fall äfven då olika beslut yppades, afgöras genom begge kamrarnes samverkan, hvilken kunde tillvägabringas på det sätt, att omröstning öfver förslaget borde i hvardera kammaren företagas och rösterna i begge för bifall, så väl som för afslag, sammanräknas, samt den mening, hvilken sålunda funnes af flesta rösterna understödd, utgöra riksförsamlingens beslut. En i denna syftning kunde lämpligen inläggas emellan 430 och 134 S6S4:0 Cm tehardlirg af frågor rörande statsregleringen och beviliring, samt rikstanker s och riksgäldskontorets förvaltning, inkomster och utgifter, när kamrarne fetta stridiga beslut, som ej blifva sammanrjemlhade. När dessa ämnen af konimitteen förehades och afgjordes, på sätt protokollet för den 3 nästlidne Februari visar, yppade sig trenne särskilda meningar. Då enligt den mening, som slutligen gjorde sig gällande, eller att, såsom förslagets 434 8 innehålIer, stridiga frågor rörande ofvänsagde ärenden skulle afgöras genom en af begge kamrarne, till lika antal ifrån hvardera utsedd nämnd, samma institution skulle införas, hvilken jemlikt regeringsformens 69 och 74 8, med rikets ständers rätt nu öger afgöra dylika stridiga frågor rörande statsreglering och bevillning; en institution, hvilken länge och med fog klandrad såsom icke lämpbg, emedan frågans utgång oftast berodde på en röst, syntes mig vid en representation, sådan som den nu föreslagna, än mindre lämplig; och då jag ej beller kunnat instämma i den mening, att, till de stridige frågornes s!utliga behandling, begge kamrarne skule sammanträda samt gemensamt öfverlägga och besluta, belst detta afgörande-sätt, efter min tanka, vore oförenligt med ett tvåkammarsystem: bar jag ytuat den säro ÖA In dgada Att oa dana fråsnssns handa AafrcäÄrac mA