Aftonbladet – 12 augusti 1847, sida 2

Det tror jag inte. Bevars, sådan stil! den är nästan oläslig! från ett frunimmer . ..n Bokstäfverna liknade hieroglyfer och ortografien var förfärlig. Hon bröt brefvet och läste underskriften... Margreta Asplund! Ifrån kommerserådinnan således!s utropade hon. Brefvets innehål!, som sent omsider lät stafva ibop sig, var följande: Grefve Adelbeim, hennes måg, hade gjort hennes dotter -de mest äreröriga beskyllningar, och ej nöjd med att begära skiljsmessa, tade han äfven hotat med att beröfva dem all deras förmögenhet. Vi hafva ingen, som åtacer sig vår sak, och anbålla hos dig, såsom vår enda slägting, att du bönfaller hos din man, att ban måtte komma oss till bjelp! Ack, om äfven du kunde komma med, och trösta Charlotte, som håller så mycket af dig! Det hårdaste af allt, i afseende på mig, är att jag blifvit förjagad ur mitt hus... Ja... hvad skall jag göra? frågade Wäsström. Låt oss resal svarade Albertina. De bodde nu på en nyss af Gustaf köpt egendom, Hackstad, ej långt ifrån Stockholm. Låt oss resal återtog hon. Vi hafva sjelfva pröfvat olyckan... Hvad hade blifvit mitt öde, om isgen ilat till mitt bistånd ?... Hoppet om en, vid kommerserådets död, nyfödd kärlek hos Adelheim slocknade lika hastigt, som det blifvi t.ndt. Grefven kallnade märkbart efter Setons och Bergenstråles besök; men första utbrottet af sin herres och mans vrede erfor Charlotte först den dag, då grefven iSetons händer måste, d ls i pengar, dels i säkra dokumenter utlemna den honom af konungen ådömda summan. På henne återkastade han nu all sin vrede. Fadren: brott, modrens dårskaper, det besvär han och bans syster måst åtaga sig, för att lära henne gå, stå och sitta, all upprepades under en ström af skymford, som icke tog slut förr, än hon maktlös neddignade på soffan... då lem nade han rummet och slog igen dörren efter sig, så at fönstren skallrade, Från denna stund bar hela bans uppförande prägel af den mest utstuderad: grymhet. Under de grufligast hotelser tvingade han henne att afsäga sig allt umginge eburu han i andra personers närvaro bad och besvor henn att ej öfverlemna sig åt grillerna af en förtärande melan koli... och innan kort utspriddes, att den tjuguettårig grefvinnan älskade starka drycker.