Aftonbladet – 12 augusti 1847, sida 1

M:n Gud! då blir ju Adelheim rent af-utplundrad! Skall han straffas för hvad hans svärfar, tio år före hans bekantskap i huset, begått ?, Ers majestätv, återtog Seton, vär för nådig, och, hvad mer är, för rättrådig att ej låta äfven den ringaste af dess undersåter vederfaras rättvisa. Skall den olycklige Albert ingen ersättning få för så oerhörda Jidanden? På bans penningar, sammanlagda med sina egna, har kommerserådet vunnit en million, och gref Adelheim blygs ej att erbjuda femtiotusen! Nej, ers majestät! utan att min vän får sitt, kan ingen förlikning äga rum!v Ni glömmer er, min kära Seton. Om målet upptages, befaller jag dess nedläggande. Så kan ers majestät ej behandla denne förföljde, så grymt förfördelade gubbe! Ers majestät! det är ej nåd... det är rättvisa jag begärl, : Nå väl, hvad fordrar ni?, Jag fordrar hans arf, oafkortadt, och laglig ränta.s Kungen rynkade ögonbrynen. Ån det som hans fästeqvinna och barnen erhållit? S.ton skiftade färg. . . Månne icke gref Adelbeim äfven vill afräkna underhållet för hans fångvaktare, och den usla kost han erhållit. Om ers majestät kände hans nedriga uppsåt emot denne mans dotter... . vÄfsen denna förirring bar Adelheim under tårar bekänt .,.. men, min kära Seton, jag kan omöjligt hopa nesa och vanära öfver denna illustra familj, då deremot hennes obscura Nnamn... Seton spratt till. Kungen fortfor. . Han har besvurit mig, icke att göra afseende på honom sjelf, men på enda ättlingen af hans berömda namn. Jag tycker, Seton, att ni borde öfvertala dem.... För Guds skull, ers majestät, fordra icke något sådant af mig!... Har gref Adelheim icke nog af en balf million ? Välan!, svarade konungen, något förtörnad, phar får tvåhundratusen. riksdaler! Men inga räntor, hör ni, inga efterräkningar! . Ty, summum jus, summa injuriax Jag tackar ers moajestät underdånigst, ocH får tillika tillkännagifva mitt beslut, att Aytta tillbaka till Skottland. . . Hvad säger ni, Seton ? ; Ni vill lemna Sverige?n Kungen klappade honom på axeln. Nej, min kära Seton! Min förste köpman lemnar ej mitt land. Begär hvad ni villl Det måtte väl kunna gifvas något, som kan gvarhålla erlix i Seton besinnade sig ett ögonblick. os Om jag får köpa Ekoksund ... yttrade han med en viss ironi, N