Aftonbladet – 11 augusti 1847, sida 1

SET ON), EN SKILDRING FRÅN SLUTET AF FÖRRA ÅBPUNDRADE? FJERDE DELEN. TIONDE KAPITLET. Menniskor kunna i åratal genomgå nöd, plågor och Ii danden; men en lycklig förändring inträffar i deras belä genhet, och den förmå de ej att uthärda. I tretton år hade Albert burit silt outsägliga lidande utan att kännbart mattas deraf; detta var nu öfverståndet han njöt sin dotters ömma omvårdnad, sina vänners trogn: stöd och glädjande umgänge... och helsan började innar kort att vackla. Ett par gånger fruktade man till och med att hans så skakade förstånd fullkomligt skulle utslockna men en skicklig läkare, hvilken händelsen lät dem träffa lyckades förjaga det bleka vanvettet, och man anträdd: hemresan. Detta lilla uppskof begagnade Seton, för att skicka Gu staf förut till Stockholm. Seton, detta mönster af försakelse, denne föraktare a och fiende till, ej allenast prål och öfverflöd, utan äfvej den mest alldagliga beqvämlighet, yrkade nu, alt hans vä; skulle med sina barn lefva, icke just som Asplunds, mar såsom en man af förmögenhet: han hade skrifvit uttryck. liga förhållningsorder, och här var ej annat än att lyda. Med Gustaf skref Albertina ett bref till sin fosterfar som hon förutsåg att hon ieke kunde träffa i Stuckholm emedan det dragit så långt på tiden. Deruti redogjorde hon för de sednare tilldragelserna, tackade honom, med sitt sköna, fulla hjertas hela värmo, för hans faderliga bistånd, och bad honom och faster Malla innesluta henne och ) Se A. B. JM 99--102. 105, 408, 109, 111, 113, 115, 146. 218—4121, 152—1386, 158—144, 146, 147, 149, 150, 157—182