Aftonbladet – 7 augusti 1847, sida 1

VV VV RS I. Berg afskedade hon med förevändning af Iohannas ung(dom. Han misstänkte ännu ingenting, men hyste allt för stark böjelse för Johanna, att så lätt uppgifva sitt förslag. Han anhöll med sin stilla röst, hvilken redan den tiden ingaf en viss oförklarlig fruktan, att få umgås som vän i huset ... Mamsell Johannas motvilja mot äktenskapet torde kunna öfvervinnas, och han då hoppas den ovärderliga lyckan att-få ega denna dejliga unga person till sin älskade maka. : Johanna gaf lifvet åt en son. Albert kunde ej uthärda den tanken, att hans och Johannas barn skulle vara beröfvadt ett äkta baras rättigheter. Han gick till den Prest, som konfirmerat dem begge två, yppide allt, bad och besvor honom, att i dopboken införa barnet under namn af Albert Asplund, samt hemligt intaga Johanna såsom hans hustru. Kyrkoherden, som kände ställningen i Asplundska huset, biföll hans begäran, förlofvade dem äfven i ammans och fru Lagerströms närvaro, samt meddelade dem, för dödsfall skull, bevis derpå. Emedlertid utgafs Johanna för en sjökaptens hustru från Gefle, och njöt således den lyckan att sjelf få uppföda och sköta sitt barn, äfvensom Albert den, att ibland, ehuru förstulet, få omfamna maka och son. Den hederlige prestmannen kunde ej länge bära detta förhållande på sitt bjerta. Han besökte enkefru Asplund, talade om den unge fabrikörens lyckliga äktenskap, och framkastade den frågan, om man ej snart kunde få gratulera henne till ännu en sonhustru?, Det kan ej låta sig göra!, svarade hon med köld. Vår förmögenhet kan ej underhålla mer än ett hushåll, så framt inte Albert skulle kunna få en rik hustru; men hvem vill ha hono:r? han är aldrig rätt klok, han skulle göra hustru och barn olyckliga.n