Aftonbladet – 29 juli 1847, sida 3

(Insändt.) Ett vänligt ord till vederbörande. Under en tid, då essociationsandan allt mer och mer utvecklar sig, blir ock den naturliga följden, alt dessa associationer, boleg och stiftelser af sina utsedde styrelser kallas till sammanträden, bolagsstämmor och öfverläggningar rörande dess angelägenheter. För medborgaren är det ett ämne till belåtenbet, att finna detta lif i statsskicket; för delegaren är det hugneligt att se sig aktad af den styreis? ban kallat att vårda sina fördelar och derigenom eganderättens helgd vederbörligen iakttagen. Om dessa framställningar icke kunna motsägas, om de rivåste förblifva sanningar, uppstår för insändaren den billiga fråga: Äro de tillämplige på Södertel;e kanaibolag? Peita bolag synes oåterkalleligen vara stäldt i omyndighetstillstånd, då det ej ofEn än hvart 5:le år får ega den röst i sina angelägenheters förvaltning, som enligt stadgarne för bolag är delegarnes tillständiga cch årliga rätt. Det har blifvit en vanlig gång för detta bolags sammanträden, att kallas hvart öte år, och då sista boiagsstämman hölls 4842, har ins. billigtvis väntat, alt den för resor och kommunikationer mest lämpliga tiden icke borde obegagnad framfiyta, eller sednare hälften af år 4847 inträda. innan den vanliga kal lelsen skulle bana sig vägen till dagsljuset. Denna väntan är ännu ouppfyld, och det vill synas fara värdt, att slutligen blott ett sätt finnes att komma till ett Önskligt mål, det aut delegare sjelfva proalamora sitt sammanträde, för att taga hand om n förvalining, som vill synas vara för mycket tryckande för dem, som under de långa ö åren dras med den tunga bördan. Sedan ins., på gjorda förfrågningar om tid vore utsatt för bolagsstämma I med delegarne i Södertelje kanel, fått ett nekande svar, vågar han på detta sätt vända sig till direktion, och uttrycker derjemte den af fiera delegare ytrade önskan, att bolegsstämma i år måtte hållas i Södertelje, för att taga ställningen i dess belhet i närmaste betraktande, öfvertygad att bolagets angelägenheter skola med den mesta ledi ghet bekhör på stället, och då bolaget efter sin mångåriga tillvard ännu saknar ett behöfligt reglemente för förvaltning, rättigheter och skyldigheter, torde det icke böra stadna inom de fromma önskningarnes område alt mötas af ell förelag dertill, hvilket synes med största lätthet kunna och Löra uppgöras af den i ärendernas gång så länge initierade direktion. Att delegare så mangrant som möjligt sammankomma vid den önskade och väntade bolegsstämman, utgör en välgrundad förmodan af Pa akiieesgare Då redaktionen lemnat rum åt ofvanstående, som det synes, ganska grundade fr ning, anser Red. äfven böra nämna, au are hafva beat sig ölver den mindre omvårdnad, som vid jellva kanalen eger ium, för hvad som kan tjena seglatlionens betor drande, ehuru dels uppgifterna härom varit så obestämda, dels ordalagen så hårda, att Red. icke ansett sig kunna införa uppsalserna. Att muddringen lärer ske i alltför liten skala, ducdalber icke till behof finnas, och då de förfalle, icke lagas, 0. s. Vv. äro dock sådana klag gomål, hvilkas behörighet icke kan betvifias, då man beskåder kana!en och uaderhållsarbetena vid densamma. ; Zz. Ferhåt sonater vi Zz (Införes på begäran j som af en insändare i Afionbladet för ea 24 dennes blifvit uppmanad att offentligen förklara öfver Lv i Svenskt Konversationslexikon företer, hvari troligen ansett sig finna Ilse, skyndar att gå denra önskan till mötes. . har genska rätt deri, att utgifvaren önskar göra arbetets uppgifter så ofolbara, sem m: :jigt, om oelbarheten eljest kunde anses något menskligt verk förbeh. Do, m om som deita ej lärer vara att vänta, itnöjer ha 4 alt söka få uppgifterna så riktiga, som det Vter sir g Iaru svårt diUa ofta är med bisteriska perscner och fakta, bar han sökt visa genom en och ann:n antydnicg på de möngfaldiga motsägelser, som derom tröffas i tryckta källor, allmånt ansedda för tillför!itliga pen ännu mera miste deta vara fallet med TAG VOR —E