Aftonbladet – 29 juli 1847, sida 1

Bommissionär: U. U. Strindberg vid Riddareholmshamnen. DEN STORA VALREFORM-BANKETTEN I PARIS. (Forts. fr. gårdagsbl.) Hr Duverguier de Hauranne. Centralkommitteen i Poris har ansett, det äran att besvara toasten för vwvalreformen tillkomma den deputerade, som med föga framgång, men mycket nit (bravo!) under sessionens lopp inför kammaren andragit denna vigtiga fråga. Ehburuväl flere af mina här närvarande kolleger ega äldre och högre rättigheter dertill än jag, har jag dock icke undandragit mig denna heder, emedan jag deri finner e!t naturligt tillfälle att uttrycka min mening och här förnya de förbindelser, som jag redan förut ingått. (Bifall.) Jag erkänner uppriktigt att jag tillhör dem, hvilka, till och med i oppositionen, länge motstått alla förslager ull en valreform. Jag hade deltagit i de sista striderna under restaurationen och jag kommer ihåg, att vid denna period, oaktadt de privilegierade klassernas bemödande, oaktadt tryckningen af det absolutistiska Europa, oaktadt det dubbla votum, en valkorporation af högst 400,000 valmän med krsft, med ihärdighet vetat försvara de stora principerna af 4789 och låta den representativa styrelsen triumfera. (Bravo!) Jag kunde icke föreställa mig, att valkorporationer, dubbelt talrikare och utan dubbelt votum, skulle kunna vara i stånd att förfela sin ädla bestämmelse och öfvergifva de principer, för hvilka den så tappert stridt. (Bifall.) Utan att betrakta vallagen såsom fuilzomlig eller definitiv, syntes det mig således, i sjelfva den representativa styrelsens intresse, som om ögonblicket att röra dervid ännu icke skulle vara inne. Olyckligtvis (jag erkänner det med förödmjukelse) hade jag icke nog beräknat segrens hänförelser, maktens lockelser och huru iderna förändra sig med positionerna. (Skratt och bifall.) Jag had2 icke giort en tillräcklig beräkning af de otaliga och starka medel, som centralisationen sätter i händerna på en slug och bestickningslysten myndighet. (Uthållande bifall.) Till min stora överraskning, till min Llifliga smärta, har jag sålunda sett det politiska sinnet slockna ut hos största delen af valkollegierna och lemna rum för beräkning och trafik. (Sannt!) Jag har sett en hop valmän betrakta rösträtten såsom en enskild egendom och undersök2a, efterforska, icke hvilken mening deras deputerade eger om de allmänna angeligenheterna, men hvilka personliga tjenster ban kan göra dem, (Mycket bra! bravo!) Jag har sålunda sett ett slags delningsbolag bilda sig å ena sidan mellan ministern och deputeraden, och å den andra mellan deputeraden och valmännerna; budgeten har fått bestå kostnaderna. (Lifligt bifall; uthålliga bravorop.) Jag har då frågat mig, om det var för ett sådant ändamål Frankrike år 1830 gjorde en revolution. (Nej! nej!) Och om en representativ styrelse kan existera utan fr:a, rena, politiska val. (Nej! nej!) Jag har frågat mig om det icke var en besynnerlig inkonseqvens att oupphörligt skrifva och tala till förmån för en representativ styrelse, utan att göra något, utan att försöka nåsot för att rycka den undan den sjukdom, som undergräfver och förstörer den. (Mycket bra!) Jag har ändtligen frågat om lagen af år 41834 ir fremmande för denna sjukdom och om de lispositioner som tillåta, beskydda och gynna ;å många missbruk icke innesluta några hemiga fel, några radikala fel, mot hvilka ett hatigt verkande medel är af nöden. (Jo! jo!) Jå dessa frågor engång blifvit väckta gafs det cke två sätt att lösa dem på. (Bifall) Se der, mina herrar, den väg på hvilken jag ;ch andra med mig kommit till den öfverty;else, alt lagen af 41831 är felaktig och bör reormeras. Det är, jag upprepar det, en öfverygelse, hvilken j:g för min del, länge stått mot; men ju längre tid denna öfvertygelse alt att intränga i min själ, desto mera stadad, rotfästad, orubblig är hon. (Bifall.) De sigter man lätt tager an, förgå lika hastigt om de kommit. (Sannt.) De, som äro frukten f erfarenheten, resultatet af öfvertygelsen, hafva allmänhet mera solidit, mera varaktighet. Bravo!) Min åsigt om valreformen är frukten f erfarenheten, resultatet af öfvertygelsen och etta är en borgen, att jag icke lätt skall öferge den. (Bra!) J förstån, att här hvarken är tid eller tälle att anställa några jemförelser mellan de erskilda förslagen till valreform och att granka å ena sidan, hvad som är godt i och för ig och å den andra, hvad som kan vara möj