Aftonbladet – 27 juli 1847, sida 1

UTRIKES. ITALIEN. i På den nya jernvägen emellan Milano, Veröna och Padua arbetas natt och dag; blott på afdelningen emellan Verona och Vicenza voro mer än 43,000 arbetare sysselsatia. Anläggningen har åtskilligt storartadt i fornromersk stil; sålunda uppföres t. ex. långsåt Adigs en ofantligt ling mur, om 536 fots höjd och 42 fo:s bredd, för att vid flodens stundom ovanliga vattenhöjd afstänga den från jernvägen. SCHWEIZ. i Den i schweiziska blad af alla färger ofta omialade not, som hr Guizot skall nyligen hafva afsändt till franska sändebudet i Schweiz för att i afskrift meddelas edsförbundspresidenten, hr von Öchsenbein, känn:r man nu mera till hufvudinnehållet. Den franske konscljpresidenten talar deri med mera tydlighet än förut om den ställning som Frankrike antagit i afseende på Schweiz och om de grundsatser, från hvilka det dervid utgår. Uttryckligen erkännes väl deri den Schweiz tillkommande räitigheten att, såsom sjeifständig stat, sjelf gifva sig grundlsg och förindra den; men med åberopande af Frankrikes egen erfazenh-t varnas för missbruk af edsförbundets öfvermakt tll fjettrande af de särskilda sehwejziska republ kernas suveränitet, hvilken förklaras vari grundad i deras historia och i elva edsförbundet samt erkänd af Europa. Liksledes varnas för inbördes krig och antydes om de vådor, som dserigenom skulle kunna uppstå för edsförbundsstatens välfård samt andra makters interessen och lugn. Hr Guost fäster bärvid uppmärksamhet på exemplet af franska sonungen Carl X, hvilken störtades derföre, att ban missbrukat enstaka paragraer i franska srundlagen till undertryckande af häfdvunna olkrättigheter, och mot dylika missbruk af edsförbunde:s grundlag till förtryckande af fria samhällsörfattningar varnas åfven. — Slutligen Iramkommer hufvudsahen, bestående deri, att den för Schweiz så förmånliga förklaringen att de. under alla förhållanden de andra makterna emellan skall beirakt:s så:om neutralt står i närmaste samband med tillvaron af ett af sjelfständiga republiker sammansatt sckweigiskt edsförbund, och att Schweiz, organiseradt på hvilket annat sätt som helst, mås:e tilise huru det må kunna, genom nya traktater, träda förhållanden till de öfriga makterna; hvarmte, i händelse af ett inbördes krig kantonerna emellan, likasom i händelse af ctt,istrilighet med edsförbundets innehåll och anda itöfvadt tvång emot särskilda kantoner, och lerigenom tillkommet förnärmande af den folkttligt gillade organismen af Schweiz, Frankke förbehåller s:g sin rättighet, att, på sitt let finner lämpligt, vårda sina egna interessen och sina förbållanden så vil till hela Schweiz, som till de särskilda kantonerna, med hvilka amtligen det står i vänlig förbindelse. — Geom den diplomatiska invecklingen i denna not ramlyser ändå meningen att inblanda sig i dsförbundets inre angelägenheter, i händelse . ex. edsförbundets majoritet skulle besluta senaratförbundets upphäfvande och jesuitväldets