Aftonbladet – 24 juli 1847, sida 2

Min man har skrifvit den. Fruns man är då poet? Det vet jag inte. Han skrifver vers ibland. Har han också vacker röst?, Det har han... mycket vackrare, än minl! Hvar vistas han ? frågade Clewberg med ifver. Han har följt en sjökapten till Italien. När kommer han tillbaka ? Nästa vår... Och, min herre, fortfor hon, ett förord måste jag göra: jag kan ej uppträda, förrän han kommer hem. Det säger sig nästan sjelft; men jag vill hoppas, han bifaller. Huru gammal är kan? Tjugufyra år.n oHar han vacker figur ? Albertina blef purpurröd. IHan är mycket vacker!, Min Gud! ropade fru Möller, ,jag tror hon är kör i sin egen man?) Albertina upplyfte sina strålande ögon och fäste en så talande blick på frågarinnan, att denna verkligen blef öfverraskad. Sie wird eine gute Aktris werden! utbrast Krauce. Gewiss! Eine charmante!... svarade fru Möller med lätthet och en viss ironi. Und, was noch mehr ist, sie wird es immer ble:ben -. . nehmlich ... ihren Manne liebend!, fortsatte Louise, förargad öfver det legera i fru Mällers uttryck. Louise, som en gång för alla fått i sitt huvud, alt teatern skulle göra Albertinas lycka, och visste sin skyddling vara blyg som en sensit:va, hvilken för en enda lättsinnig vändning af deas vanliga samtal ögonblickligen kunnat draga sig tillbaka, begagnade den surpris, henn s ord fö lorsakade, och tog hastigt afsked. 73 vs i På Albertinas fråga hvad de sagt, svarade! ide varit mycket nöjda med henne. få Sedan herrarne förklarat sin belåtenhet med den blifvande aktrisen och skämtat litet smått öfver hennes varma kärlek till sin man, aflägsnade sig äfven de. Teaterns arfsynder, afund och kabal, som göra sig gäl-, lånde, äfven der ingen fördel är att skörda, rörde på sig i Krausens för öfrigt goda bjerta. Han glädde sig åt, att en ny uppstigande sol skulie öfverstråla den hittills så stolta och ofördunklade fru Möller, hvilken då med sin drottningslika figur lyste i hela glansen af ungdom och skönhet.fz sDen der unga frun, mine herrar, sade han, sedan de