bestämda tider för riksmötena allmänt önskades i landet, men hvilkas bifallande dock underställdes konungens nåd och vishet; men åt kronan inrymdes befogenheten att under hotande krig göra statsskuld och pilägga utskylder, utan att deröfver höra ständerna. I frågan om utskotten anhöll man att de måtte bildas efier 1842 års mönster; slutligen beslöts att uppskjuta med valen till dem och till deputationen, tilldess H. M:ts beslut öfver dessa hemställningar vore kändt. Sålunda omskapade återsåg andra kurian sina beslut. Till något åberopande af landets rättigheter förmärktes icke vidare något spår hos dem, ej heller till någon bestämdt utsatt tid. för riksmötena; alltsammans var behandladt som en nådansökning, och de förkastade utskotien återupptagna, ehuru i annan skepnad. Kunde och borde väl andra kurian antaga dylika beslut såsom sina?... Allmänna öftvertygelsen var att det icke borde ske, och hade det varit -möjligt att verka genom pressen i detta hänseende, så skulle denn öfvertygelse ha blifvit högt uttalad. Men censuren hindrade allt sådant, och, enligt en särskild lag af Tyska Förbundet, fick ieke det ringaste omtalas eller bedömas, af hvad som istindernas salar -ordades, ja icke ens någon underrättelse meddelas derom, wvtan blott hvad det officiella bladet tillkännvag.f. Prcussiska statstidningen (Preussische Allgemein2 Zeitung)) har af denna anledning fört haftiga strider med Augsburgertidningen och andra, som cj b: shörigen iakttagit ifrågavarande lag, hvilken är al NE r inskränkande för att kunna hållas vid makt. Vid frågan buruvida herrekurisn3 beslut skulle antagas eller sfböjas, var likväl tiden så knapp, att pressen blott under en ful!komlig tryckfrihet skulle kunnat verksamt bit träda, och denna frihet ligger för oss ännu så temligen i fjerran. I andra kurian hade då äfven inträdt ea ytterlig tröithet; de ficste deputerad: längtade ifrigt hem och kunde knappast qvarhbållas. Största delen af ledamöterna bestod af köpmän, godsezare, bönder, hvilkas närvaro hemma enträget påkallades af deras affärer; och dessutom sig man med Fäpnad, att 2ll möda och allt arbete skulle vara slösadt alldeles frulktlöst, i fa!l man förkastade berrekurians beslut; ja, att då icke en gårg ansökningen om landtdagens sammankallande pa bestämda tider skulle kunna framtränga till threnen; och det förmedlande doktrinära partiet fann det vara bättre alt hafva uträllat något litet, än alldeles intet. Man antog alltså — visserligen i öfvertygelse att man icke trodde sig kunna annat — herrekurians beslut, och lät dermed landets rättigheter, för hvilka men kämpat så länge, falla, derigenom ait man, i stället för allt åberopande af skäl, öfverlät sig åt Konungens nåd och vishet, som man ut!ryckte det. Endast 32 ledimöter af andra kurian fordrade förkastandet af herrekurians beslut, under förklarande, alt de 2ldrig skulle frivilligt öfs ergifva landets rättigheter. Dessa 532 voro åter till största delen deputerade för rhenska bkondeståndet oc3 rhenska städerna, med hrr von der Heidt, Mevissen och Stedman i spetsen, jemte de depaterade från staden Breslau och enstaka deputerade från de öfriga provinserna. Det enda, som förkastade:, och med en mejcvitet af 300 röster emot 4485, var herrekuriens beslut, att staten skulie tilldelas befogenheien till låns upptagande i krigstider oeh till utskylders ålöggande, utan att tilikalla ständerna. Allt det öfriga bifölls. Vid siden eftergifvenhet hos ständerna föreställde mon sig, at kronan skulle, å sin sida, antaga had begge komrarne med mer än 23 majoritet beslutat utbedja sig. I fast tro bärpa var det, som andra kammaren hade fattat sitt sista beslut, och många rykten voro äfven utspridda, antydande hurusom konungen blott väntade att stinderna skulle nalkas honom bönfallande och hemställande allt blott till hans nåd, men icke fordrande, för ait af egen drift gå deras önskningar till mötes. Sålunda hette det i kamrarne, att man borde slå en bro åt konungen, gnom alt visa honom förtroende, måste unna konungen den tilifredsställelsen att kunna otvunget och opåkalladt förläna hvad man Annara Pra att cam en rättiohet 2fiara