Aftonbladet – 20 juli 1847, sida 1

Grefvinnan M... for, sedan hon bedt Gud bevara sig ifrån en så förnäm sömmerska. Då Charlotte inkom, förnyade Albertina sin: begäran, och lofvade, a!t grefvinnan skulle blifva lika belåten med hennes flit och arbete. Charlotte samtyckte ändtligen, och glad lemhade fru Wäsström det höggrefliga Adelheimska huset. ! TIONDE KAPITLET. Hvad: d—n!... tänkte Adelheim... hur kommer det till, att Albertina ej Vill vara här längre?... Har någon varnat henne? .s-. eller... jal så måste det vara... hon stammade och såg ut, som det onda samvetet! Det här var blott-en invite! Hon vill kapitulera med klingande spel och flygande fana... Nå, den triumfen kan jag ju unna henne! Albertina hade tvänne remsor färdiga, då hon erhöll bud ifrån grefvinnan att infinna sig på eftermiddagen klockan två. : Hon ämnade sig i förbigående dit, och sedan till. mamsell Ekerman, af hvilken hon var bjuden på kaffe, —. Kommen uppför trappan till Adelheims våning, förvånade henne den ovanliga tystnaden i huset, likväl utan att hos henne väcka någon misstanka. I förstugan, till höger om trappan, gick en smal gång, som genom kammarjungfruns rum ledde till grefvinnans toilettrum. Dit gick hon in... der var tyst smiigrafven. Det är förunderligt, det här!... tänkte hon, som var van att höra domestikerna sladdra i kapp med papegojan, gick hastigt genom toilettrummet till sängkammaren, och befann sig i en hast... ansigte .mot ansigte med grefven. Albertina helsade ödmjukt och frågade efter fru grefvinnan. : Min Albertine!s svarade grefven med darrande röst, förlåt ett oskyldigt bedrägeri af en man, som älskar er outsägligt. .. Han hann ej säga mer... Albertina ilade med blixtens hastighet till dörren. Men hvem kan måla hennes bestörtning, hennes förskräckelse? Minettes kammardörr var:stängd ... Fon vred. händerna af ångest. Ade!heim slog till ett flatskratt och sade: