Aftonbladet – 15 juli 1847, sida 1

AA HBA NM TAL VID NATURFORSKARE-MÖTETS I OXFORD SLUT DEN 30 JUNI Den berömde geologen sir R. Murchison höll vid detta tillfälle ett tal, hvari han komplimenterade de utländske vetenskapsmän, som bivistade sammankomsten. Som både Sverge och Norge vid mötet hade representanter, så torde det intressera våra läsare att taga kännedom om hvad den celebre vetenskapsmannen hade att säga, och vi meddela derföre här nedan hans tal, hvilket var af följande lydelse: Bland alla de särskilta befattn ngar jag haft inom Brittiska samfundet (British Association), ifrån dess stiftelse intill närvarande dag, hade jag ännu aldrig en så angenäm pligt att uppfylla, som den, att nu uppmana eder att uttrycka vår tacksamhet för de vetenskapsmän från andra länder, som hedrat denna vår sammankomst i Oxord med deras närvaro; ty vid intet föregå.nde tillfälle hafva vi sett ibland oss så många vetenskapernas representanter från särskilta trakter af verlden, och så många utmärkta vetenskapsmän, som välvilligt deltagit i våra arbeten. Att i denna skilsmessans stund försöka uppskatta till och med de utmärktastes bland dem förtjenster, vore en svår uppgift för hvem som helst, och för mig ett hopplöst företag. Men då jag undandrager mig ett dylikt försök, må det deck tillåtas mig att kasta en fiyktig blick på den långa raden af omkring 50 namn, tillhörande utmärkta främlingar, och att i förbigående göra några få korta anmärkningar. Hvad först Amerika angår, så låtom oss glädja oss öfver, att vetenskapsmän från NewYork, Pensylvanien, Rhode Island, Massachussets och andra stater inom nordamerikan:ka Unionen vid detta tillfälle blifvit anförda af hr Bancroft (Förenta Staternas minister i London). Tillåten mig, mina herrar, att återkalla i edert minne att det är tredje gången, som vetenskapsmän från Förenta Staterna hedrat oss med sin närvaro, och att den, som sednast fägnade oss med sitt besök, var den utmärkte lärde hr Everett, som nu så värdigt förer öfverstyrelsen öfver universitetet i Cambridge, i Nya England. Vid denna sammankomst hafva vi ögt ibland oss den talangfulle man, som i sin person förenar sitt fäderne lands histor eskrifvare och representant, och :som särskilt älskar att uppehålla sig vid våra gemensamma förfäders bedrifter. Då jag nu vänder blicken till Europa, skall jag börja med de i norden belägna länder, genomgå dem från norr till söder, och sluta med det land, som ligger oss närmast. Från Ryssland äga vi en gäst i den berömde och gamle astronomen Struve, som hvarje år vinner nya lagrar, under beskydd af en kejsare, hvars frikostighet emot vetenskapsmän erkännes af alla, och som fullbordat ett observatorium vid Pultawa, hvilket rättvisligen utgör Europas beundran. Det passar icke för en blott geolog, såsom mig, att försöka prisa de vigtiga upptäckter i stjernerymden, som denne man gjort; men då jag känner, att genom hans outtröttliga arbeten och klara methoder den största triangelmätning i Europa blifvit verkställd, sträckande sig redan öfver mer än 49 lititudgrader, så kan äfven jag, en blott jordens man, uppskatta dylika resultater. Från Sverige hafva vi baft ibland oss professor Nilsson från Lund, och den nösta tomen af våra förhandlingar kommer att bevittna huru mycket han gagnat vår sak, genom sina forskningar i det svåra ämnet att bestämma de menniskostammar och racer; som efter hvarandra bebott den Seandinaviska halfön, och han har utvecklat för oss huru denna halfö i de aflägsna tidehvarfven än varit underkastad höjning, än sänkning. Professor Langberg från Christiania har vid detta sitt andra besök hos ss, genom en förträfflig afhandling om mathematikens användande på värme-fenomener, ådasalaggt det varma intresse han tager i vetenskapliga frågor, till hvilkas lösande han sjelf så verksamt bidrager. Och mina herrar, då jag nämner professor Georgii, hrr Svedbom, Esmark och andra svenskar och norrmän, som bär äro illstädes, så tillåten mig att i förteckningen på imlingar, Gill hvilkå vi stå i förbindelse, om cke för deras närvaro, dock visserligen för de