Aftonbladet – 15 juli 1847, sida 1

den arb:tande klassens rysliga nöd under de hårda årer ej undertrycka den tanken: endast hälften af detta öfver flöd skulle i vintras hafva räddat hundrade af eländet barn från faran att alt frysa och svälta ihbjel. Grefven emottog och presenterade mig på ett gansk smickrande sätt för grefvinnan e, hvilken han kallad kusin. Hon hade redan uppstigit från soffan och nalkades mig med en kompliment, Jag har svårt att glömma det intryck denna dams an blick gjort på mig: det föreföll mig, som hade en af då qvinnor, Suetonius skildrar ur Roms förderfvade tid, lif. lefvande kommit emot mig. Hon kunde vara något öfvej trettio år, al en stolt, imponerande växt, litet benägen til fetma, och en välbildad romersk näsa fullbordade likheten Hennes vackra, fastän af smink vanställda ansigte upp lystes af ett par ögon, hvilka ovilkorligt förde mig på der tanken, att dessa glober voro fönsterglas, bakom hvilka et haf af eld lågade. Som jag ej gerna nedslår ögonen inför den, som be värdigar .mig med sin anblick, så mötte jag hennes: deti: tycktes förvåna henne. Hon gjorde grefven en obetydlig fråga, vände sig derp: till mig, och sade ungefår detsamma, som grefve Adelhein på morgonen sagt. . Det blef öfverenskommet, att mitt arbete skulle börjs redan följande dagen, och på grefvinnans förbön lofvade grefve Adelheim, att, så länge räkningarne ej voro slutade skulle jag blifva befriad från tjenstgöring i kollegium. Hdh erbjöd mig ett ganska hederligt arfvode, hvaraf hon genast påtrugade mig hälften; den andra skulle jag erhålla när jag slutat. På utsalt tid infann jag mig och infördes i samma kabinett; kort derefter inträdde grefvinnan, åtföljd af sin lakej, som ber en ansenlig hop papper. Då lakejen gick, erhöll han tillsägelse att hon i dag ej tog emot. Om grefvinnån gårdagen var utmärkt för sin rika, präktiga toilett, så var hon det ej mindre i dag genom sin smakfulla morgondrägt. En med breda spetsar rikt garnerad puderkappa af fin netteldaåk omhöljde henne; högröda guldbroderade tofflor betäckte hennes fötter; hon var ej