Aftonbladet – 13 juli 1847, sida 1

ej uppehålla sig mycket länge, utan for ut till gamle skep par Dahlfors på Lidön. Två dagar derefter återkom han och sedan har han som cn tok sprungit fram och tillbaka in tittat i fönstret, än gått utåt vägen... alldeles som en jag törs ej skrifva som jag tänker. Ändtligen lär han fål ögonsigte på den der gamla modrens kursläda ... då ha; glädjen stått högt i tak, kantänka! Han bar både hennt och pojken ur slädan, och då kan Bror förstå, hvad om. famningar och kyssar der ha vankats. Men... är det inte annars både synd och skam att barn. ungar sjringa stad och gifta sig? fast, den der dugde vä inte till något annat. Borde någon gifta sig, förr än bar vore en stadgad man om sina 40 å 350 år? Då bör ma söka sig ut en ung jänta om 45 å 46 år, och i dygd cc sudsfruktan upptukta henne efter silt eget sinne och bok: ull sin äkta maka, så att, när ålder och krämpor ti!lstöta man kan ha en ung, rask, pålitlig och behaglig person, som pysslar om sig! Då kunde man berga sig, och springer ej i fåvitsko, och gjorde ända på en ganska vacker förmögenbet, som den här unga herrn. Hvad för nyheter den unga frun medför, känner jag icke: men ungherrn följde henne åt hem till sin mor: icke heller hafve vi här hört sf någon efterlysning. Jag förblifver med all högaktning och sann vänskap Min herr Brors ödmjuke tjenare G. W. Nygren. Bergen bortlade detta bref, och togi dess ställe det nys: färdigskrifna svaret: H. Handelsman G. W. Nygren i Norrtelge. Upsala Kronobränneri d. 22 Dec. 1784 a Min k. Bror! Afven jag får aflägga min tacksägelse för Brors vän skapsfulla bref, och gläder det mig högeligen, att jag vari! stånd att göra en gammal vän en tjenst; särdeles då jag tillik