(Insändt.) Ett litet Item till Komministrarne m. fl. i Erkestiftet. Vigtiga saker äro i farvattnet. Vår uppmärksamhet påkallas högt. Inviterade att infinna oss i Upsala den 28 i denna månad, bör tillfället begagnas så mangrannt som möjligt. Ångelägenheten är imposant. Den heter: Öfverläggning om bildandet af Enkeoch Pupillkassa. Ett hårdbitet förslag har cirkulerat till genomögnande. Mera fick man ej tid till. Hos flera än insändaren har det troligen väckt mångabanda skrupler. Uppgjordt och fotadt på allt för egoistiska grunder, bör det utan tvifvel kunna jemkas rätt betydligt; men bevaka vi icke vår rätt är fara värdt, att den går alldeles i qvaf bland egoismens bränningar... Pensionerna, som med tiden få påräknas, varda så der någorlunda skapliga; men enligt den grund de utgå skola, spanar man förgäfves efter någon enda gnista af den kärlekseldn, som kallas och är christelig. I förhållande till den insats mannen gjort, skall enkan pensioneras; men vidare icke. Om en biskopsenka äger 20, 50 å 40,060 ciler Mera, sak samma, så skall hon icke dess mindre årligen bafva sina 400 bko utur fonden. Om en komministers dito äfven har, som man säger, mindre än intet, så måste hon dock vara ullt hulpen med knappt 40:delen, eller så. Rättigheispensioner och endast rättighets har egoismen att föreslå — den giver tionde af mynta, dill och kum