ANDRA ALLMÄNNA LANDTBRUKSMÖTET Tisdagen d. 6 Juli. ALLMÄNNA SAMMANEKOMSTEN. Herr ordföranden friherre von Kremer tillkännagaf att hos Upsala läns hushållssällskap fråga blifvit väckt att här hos oss sätta i verkställighet de i flera andra länder införda ränteförsåkringsanstalterna. Hr professor Malmsten hade för detta ändamål utarbetat en plan till ränteförsäkringsanstalter, emedan han funnit att de tyska voro baserade på oriktiga och falska grunder. Detta hr Mealmstens förslag hadepå hushållssällskapets bekostnad blifvit tryckt i 3000 exemplar, och hr Ordföranden medförde af dessa ett tillräckligt antal för att utdela till dem af mötets medlemmar, hvilka intresserade sig för saken, på det att den vid nästa landtbruksmötet möjligen kunde komma till öfverläggning, och något anslag samlas för professor Malmsten till en resa, för att ytterligare bereda och utarbeta saken. Hr Ordföranden öfvergick derofter till föredragning af 2:dra frågan: Hvilket af de oika sätten för arbetspersonalens antagande, underhåll och aftöning vid en landtegendom förtjenar företrädet ? År det genom inrältandet af jordtorp, antagandet af stalltorpare, egendomens skötsel med folk t husbondens tjenst, eller på något annat sått, som man säkrast kan befordra såväl jordegarens fördel, som dn arbelande klassens sedliga förbättring och ekonomiska förkofran.n Hr Sekreteraren tillkännagaf, att flere och mycket omständliga afhandlingar inkto.nmit till svar på denna fråga. Hr lagman Röök hade i ett svar tillstyrkt jordtorpare-, men förkastat stattorparesystemet och afstyrkt ifrån att till egendomens skötsel begagna ogift folk, i händelse ett större antal deraf behöfdes. Hr komminister Holm ifrån Westerås län kade likaledes i ett ingifvet svar yttrat sig till förmån fö jordtorpare-, men emot stattorparesystemet samt ogift folks begagnande för egendomars skötsel, och i allmänhet förordat nyttan af arbete på beting. Hr öfverste Hage!stam hade äfven låtit ingifva ett svar på denna fråga, hvilket likväl lades på bordet, emedan det var så nyligen inkommet, att det pj hunnit att genomgås för att kunna refereras. Grefve von Saltza ansåg, enligt den ingifna skrif.en, att de mindre jordtorparne, som endast gjorde ett å två dagsverken i veckan, voro de sämsta af alla; de skadade husbonden och kunde icke berga sig sjelfva; deremot voro stattorpare mera i hr grefvens smak; de hade icke så dåligt och kunde äfven föda sig; hustrurna måste likväl ega särskildt tillälle till någon förtjenst.) En anonym författare hade äfven insändt svar på lessa frågor, och uti detta förordades bruket af jordorpare såsom fördelaktigare för större egendomar, in både stattorpare och drängar; för egare af minIre egendomar passade det sig bäst att hafva ogift olk. I stället för landtbönder, hvilka författaren insåg mindre tjenliga, förordades arrendatorer.) Hr Hoving indelade arbetsfolket i 4 klasser: statirängar, : drängar i maten, stattorpare och jordtorpare, af dessa var det sistnämda otvif;elaktigt bäst,