Aftonbladet – 5 juli 1847, sida 3

spänd uppmärksamhet, och hoppas, att lörjant deraf snart måtte visa sig i publiken medelst o kartors graverande och utgifvande öfver åtminstone några socknar, hvilka skulle kunna tjena ill prof på det hela, och fördelaktigt stämma ag le sammanträdande ständerna till anslagets fort-l, sättande. S Imedlertid har en mindre behaglig inter-t mezz) uppstått, i fråga om förarbetet. Ofverlircktörsembetet vid Kongl. landtmäterikontoret i Stockholm lärer vilja, att kommissionslandtmätarve i landsorterna skola sammandraga och upprätta socknekartorna med åtföljande beskrifningar, utan ann:n ersättning för detta onerösa bestyr, än som kan tillkomma landtmätare med lön på stat. Trenne af desse komm.landtmätare, som skolat göra kartor öfver Ugglebo, Årsunda och Thorsåkers socknar i Gefleborgs län, hafva häröfver beklagat sig, emedan de, såsom lönlöse, dels anse dettä tillskott af tjensteåliggande icke vara ur rättsgrund befogadt, dels i och för sig obilligt, då dessa lägre tjenstemän, i knappa omständigheter, endast kunna försörja sig genom de vanliga landtmäterigöromål, för hvilka de bekomma arfvoden, resetraktamenten och andra emolumenter, men nu, åter, skulle uppoffra en dryg tid och mycken arbetskraft för jemförelsevis mindre eller intet; hvaremot de på intet sätt undan-. draga sig upprättande af socknekartor och beskrifningar, så vida en arbetet motsvarande ersättning af staten erhölles och tillräckligt råd-l: rum lemnades. Då hrr Rossander, Wennberg och Strömbäck : först gingo med sin klagan till Kongl. landt-l. mäterikontoret, afslogs den af öfverdirektörsembetet derstädes, på den grund: att sedan 4827 ingen blifvit anmäld till erhållande af fullmagt såsom kommissionslandtmätare, utan att dervid fästats det vilkor, att den befordrade skulle, så snart nödiga formulirer voro fastställde, socknekartor med beskrifning upprätta. Likväl tillades, i anledning af Kongl: Maj:ts föreskrift, att vid de tillfillen, då i brist: på redan upprättade kartor, någon betydligarel mätning erfordras, och icke af landtmätare med lön på stat kan, enligt deras tjenstepligt, verkställas, ett lämpligt arfvode då må, efter hvad för hvarje fall skäligt pröfvas, för sådan mätning åt vederbörande komm.-landtmätare tilldelas, äfvensom att, då komm.-landtmätare nedlagt en synnerlig möda och omsorg på socknekartors och beskrifningars upprättande, Kongl. Maj:t i nåder pröfvar hvad särskild vedergällning derför må ega rum. Det skall blifva ganska intressant att erfara huru regeringen afgör detia till Kongl. Maj:t sielf nu hänskjutna klagomål. Det kan visserligen ega sin riktighet, att upprättande af socknekartor utgör ett vilkor för kommissionslandtmätare att vinna fullmakt; men det torde deraf icke såsom medsamma afgjordt följa, att de måste göra detta arbete till större delen, eller helt och hållet, för intet. Sammandragandet af socknekartor är ganska arbetsamt och fordrar mycken skickligbet, äfven då enskilda kartor redan finnas upprättade öfver alla hemman i socknen, så att ingen sådan mätning ute på marken tarfvas, hvarföre särskild betalning gifves. Dessa socknekartor skulle då kommissionslandtmätare förfirdiga utan allsköns ersättning? Kan väl detta möjligen vara meningen? Vilkoret är ganska naturligt och riktigt såsom äskadt prof på skicklighet, veten-! skaplig underbyggnad och konstfärdighet i topografisk ritning m. m.; men, likasom det ur rättsgrund möjligen torde kunna sättas något i fråga, om det ålagda profvet tillika skall utgöra ett prof på förmågan att arbeta för intet, så lärer det ock måbända ur billighetsgrund betraktadt, än mindre kunna begäras. Likväl bör å andra sidan anmärkas, att då landtmäteriets öfverdirektör gjort sig allmänt känd för rättvisa och liberalitet; man icke gerna kan föreställa sig, det han skulle vilja belasta sina underlydande kommissionslandtmätare med ett drygt arbete utan ersättning, så vida icke författningarne sjelfva dertill, så att säga, tvinga honom. Saken kunde då till sluts möjligen hänga derpå, att uttrycken i dessa stadgar för kommissionslandtmätare äro, hvad man kal!ar, litet dunkla. Det kan i dem stå taladt om ett vilkor för kommissionslandtmätares antagande; men vara lemnadt oafgjordt, om vilkoret, såsom förnuftigast synes vara, blott skall bestå i afläggande af prof på kunskap i landtmäteri och ritning, eller om det tillika, oaktadt ganska operöst, skall verkställas utan ersältning för sjelfva mödan, för dagkostnaden 0. s. v., hvilket allt ganska väl kan skiljas från det andra. Troligen har likväl landtmäteriets chef tlsgit det sednare, såsom en följd af det förra. Då vi icka hafva stadgarne till hands,, kunna vi ej, för vår del, kontrollera förhållan:! det. Men om en dunkelhet existerar i författningen, eom kräfver förklaring från regeringens sida, blir det utan tvifvel mycket godt, att ge-l! nom de ire klagandes anmälande af sin sakl hos Konungen, få dessa invecklingar utredda. -—— — AA BD AD MA tr GA La ERR,A NAR ARE Å MENEET