Aftonbladet – 5 juli 1847, sida 1

Isin vägran, att underkasta sig den af drottningen erbjudna amnestien. För det första är den antedaterad, så att den ej skulle gälla för den sista tilens händelser; för det andra är benämningen politiska förbryltelser, sådan, att den kon tolkas efter behag till blott svårare brott: utiinterventions-protokollet af den 21 Maj begagnades orden: cpolitiska förseelser utan undantag, — hvilka med afsigt synes vara förändrade; för det tredje nämnes intet vidsre om återtagandet af de inkonstitutionella dekreterna och insättande af en ny bemedlande minister. Tvärtom synes drottningen vilja anse den nuvarande ministeren, såsom den )hvilken a!lt göra skall; tillsatt, som den är, af Cabralska partiet, hvilket nu synes draga segern af de intervenersnde makternas besynnerliga handlingssätt. Slutligen har drottningens regering, genom uppskofvet med amnestiens trädande i kraft, visat buru ringa allvar dermed är... Junten, som her 44 000 vapenföre män i Oporto, ämnar således på det yttersta försvara sig, emot regeringen och Span;orerna, men hör underrättat amiral Parker, att den vill uppgifva staden till Engelsmännen. Amira!en hade likväl ännu den 49 Juni icke afseglat från Tajo, men troddes komma att på grund af detta Juntans anbud göra det. Imellertid rycka spanska trupperna fram; 3000 man hade redan inryckt i Braga och Saldanbas korps är snart förenad med dem. Insurgenterna i södern äro ännu vida sarkare än man, efter deras anförares affall, kunde förmoda, 6,000 väl beväpnade stå i Evora, och 4,060 man för Hvilka ännu vapen fatt:des, hade ditkonmit för att erbjuda sin tjenst. Folket börjar att begå våld mot spanska och engelska i Potuzal vistande undersåter, och åtskilligt en yder att ett folkkrig börjar utbryta mot de int rvenerande. I, Evora för en guerilla-echef, Salomba, öfverbefälet. I Opor!o kommenderade general Povoas. Markisen af Lould hade återkommit till Oporto, med oförrättade ärenden; och drottningens vägran att underhand!a med honom, samt den grymbet med hvilken general Vinhaez låtit nedsabla nigra sjuke och marodörer, som blifvit efter, vid insurgenternas march ifrån S:t Ybes till Evora, har ännu mer uppretat sinnena. SPANIEN. Enligt tidningen Faro, skall förordningen, som insälter Espartero i alla sina värdigheter, redan vara underskrifven, men denne ämnar att göra en resa till Halien innan han återvänder till Spanien. I Barcellona var åter lugnt; men i Catalonien förstärka sig Carlisterna. Den carlistiske anföraren general Villareal har nu äfven der uppträdt. Ryktena om ministerförändring fortfara. Starka rytterioch artilleri-afdelningar aftågade till Aranjuez. FRANKRIKE. I Deputeradekammarers session den 24 Juni förekom frågan om franska kabinettets not till Edsförbundet. Hr Guizot förklarade, att Frankrike tog lifligt intresse i Schweitz sjelfstandigbet, men att denna hade en gräns. Om Sehweitz gjorde sin konstitution radikal, så hade väl detta ingenting på sig; men dess politik till grannmakterna ändrades derigenom; i synnerhet om man införde den med våld och genom inbördes krig. DPDerom hade man ansett sig böra underrätta förbundet. Samma syfte hade Österrikes note, cch begge kabinetten kunde derföre gerna bandla gemensamt, ehuru Frankrike icke ämnar förändra sin politik i afseende på Schweitz. Imedlertid fick ministeren uppbära smälek för det denna politik skyddar de reaktionira och jesuitiska omdrifterna i Schweitz. Det omtalas att Pärskammarens frikännande åtgärd i Girardinska saken, hållit på att blifva en anledning till min:sterförändring. Men sedan Deputeradekammaren med 2235 röster mot 402 afslagit det förslag, som der gjorts, att hos Regeringen begära en undersökning angående åtskilliga missbruk inom administrationen m. m., hvilken fråga ministeren gjort till kabinettsfråga, synes all fara vara för densanima öfverstånden. Prinsen af Joinville hade den 48 Juniafseglat med flottan från Algirs redd och tros hafva afgått till Cågliari. BELGIEN. Generalsekreteraren för Förenta Siaternas postdepartement, som sjelf ankommit med ångfartyget Washington till Bremen, har på belgiska regeringens inbjudning begifvit sig till Brässel, för att undersöka huru kommunikationen mellan Amerika och Antwerpen skul!e kunna ställas i samband med den till Bremen. Fria införseln af slagtkreatur är förlängd. Baron de Vribre har blifvit belgilskt sändebud i Lissabon; grefve de Lalaing i Madrid. Rezeringen fullföljer sitt mål att fortsätta jernvägen från Arnheim till Wesel och Oberhauscr, så alt den höstetiden 4848 lärer bhlva färdig. Den 22 Juni hade på aftonen den första nya sillen ankommit till Amsterdam. Ett-ångfartyg, som den 48 lemnat sillflottan på höjden af Hetland, medförde några nittio tunnor. Man sände, såsom öfligt är, genast skänker deraf till Konungen. Underrättelserna om sillfångsten äro gynnsamma. STORBRITANNIEN. Regeringen hade beslutt att d. 15 Augusti lita inställa alla de f:r de faitiges understöd i Irland företagna allmänna arbeten. Vid samma tid kommer utdelningen af lifsmedel för allmän räkning äfven att der upphöra, Potatisskörden tecknade sig mycket bra, och ännu hade ej spår af potatissjukan visat sig. Af 8 millionslånet för Irland hade 6 millioner redan influtit. Konung Leopold hade ankommit till London och troddes, för sin helsas fullkomliga återställande, ämna dröja der något längre än vanligt. Den bekante tappre sjöhjelten, amiral Hopford, hade aflidit d. 24 Juni, 80 år gammal. Te a KR ST 8 . ar a