Aftonbladet – 2 juli 1847, sida 3

Den på Hans Kongl. Höghet Kronprinsers be. kostnad sistl. år började undersökningen af. grafhögärne vid Gamla Upsala har i, år blifyit fortsatt aj öfverstelöjtnanten C. Stål och riksantiqvarien B. E Hildebrand; med en kommendering af 6 timmermän från Kongl. Uplands regemente. Det 85 fot: långa, 5 fot breda och 7. fot höga galleriet, som förlidet år öppnades i en af de tre stora kungshögarne, vanligen kallad Odins hög, fortsattes 4 fot längre in i det stora stenkumlet, som af högen omslutes. Härifrån : gjordes inbrytning å! venster med ett 8, föt bredt sidogalleri, mot det ställe der man hade anledning söka den graflagdes urna. Det dröjde icke heller länge, innan en förändring i kumlets beskaffenhet visade, att målet va! nära. För att utan fara kunna företaga undersökningen och för att erhålla fullständigt begrepp om grafurnans närmaste omgifning, blef dock nödigtatt fortsätta sidogalleriet till 8 fots längd, hvarefter er ny icbrytning gjordes åt höger, der urnan redan biifvit från sidan till en del blottad. Detta arbete utfördes under ständigt ökade svårigheter, emedan stenkumlet, som vid basen håller omkring 460 fot i omkrets, mot midten tilltagit så betydligt i höjd, alt galleriet måste brytas genom de på alla sidor omgifvande stora, utan förband sins emellan uppstaplade kullerstenarne, mellan hvilkas fogar grus nedrann fiän den öfverliggande högen. Dessa cch andra mötande hinder besegrades dock alla lyckligt, utan att det stundom ganska vådliga arbetet medförde någon skada för de personer, som deri deltogo. Sedan det nya sidogalleriet blifvit öppnadt, befanns i kumlets midt en kulle af mindre stenskärfvor, hvilka betäckte ett hårdt sammanpackadt lager af aska, kol och brända ben, med inblandade små fragmeater af smycken. Detta lager, som hade omkring 6 fots diameter och 4 fots tjocklek på midten, var utbredt öfver ytan af den 3 fot tjocka jordbädd, som utgör det vidsträckta kumlets botten och på hvilken, i något afstånd från medulpunkten, bränningen hade blifvit verkställd. Tre tum under jordbäddens yta stod en enkel urna af svagt bränd lera, inbäddad i fin sand och betäckt af en tunn stenflisa, inom en krets af stora kullerstenar, lagda för att skydda urnan från sidorna och att uppbära den starka tryckningen af den öfverliggande bensamlingen med dess flisbetäckning och det omedelbart deruppå hvilande stenkumlet. Urnan, som är 7 tum. hög och i östra kanten håller 9 tum i tvärlinie, hade i det närmaste bibehållit sin ursprungliga form, ehuru hon af den utomordentliga belastningen remnat på flera ställen. Den var till brädden uppfylld af brända ben, dels af en menniska, dels af djur, hvaribland professor F. E. Sundevall igenkände ben af häst, hund m. fl., och klor af någon fogel. Jemte benen träffades i urnan aska, kol, både af barrträd och löfträd, 3 nitnaglar af jern, bitar af tunna, illa arbetade kopparsmycken, benknappar, stycken af en benkam med qvarsittande tänder och små jernnaglar, en liten af ben arbetad fogel m. m. Uti benoch ask-lagret, hvaraf ungefärligen 75 kappar uttogos och sållades, funnos, utom en stor mängd djurben af samma slag som i urnan, dylika biutna smycken samt ett större och ett mindre fragment af 29:ne guldbrakteater, den ena med slingsirater , den andra med pålagda trädsirater, liknande filigramsarbete, vittnande om utomordentlig konstfärdighet, af sannolikt orientaliskt ursprung. Efter slutad undersökning nedlades ett af nu regerande Konungens mynt i den orörda urnan, som återfylldes med ben och betäcktes med sin stenflisa, hvarefter benoch asklagret återställdes och belades med stenskärfvorna i samma skick som förut. Uti brädbeklädnaden framför jordbädden gjordes en öppning, försedd med ett galler af messingstråd, hvarigenom urnan och de genom hennes sprickor framskimrande benen kunna ses. Sidogalleriernas väggar brädbekläddes blott i höjd med jordbädden under kumlet. Den återstående delen upp till taket utgöres af uppstaplade stenar i deras ursprungliga läge, endast underkilade, till förekommande af nedstörtning, så att det hela lemnar en i möjligaste måtto rigtig föreställning af grafhögens inre byggrad och anordning. För att erhålla visshet, huruvida de öfriga stora högarne i det inre likna den undersökta Odinshögen, nedgicks med en brädbeklädd brunn från toppen af den närmast belägna s. k. Freys bög, der på 45 fots djup träffades ett stenkummel af nära liknande beskaffenhet, blott med den skilnad, att stenarne i detsamma syntes vara något mindre än i Odinshögen. Dessutom undersöktes ett par bland de smärre högarne å södra sluttningen af den grus-ås, hvarpå kungshögarne äro belägna, och anträffades i en af dem, utom kol, aska och ben af menniskor och djur, äfven 8 nitnaglar samt lemningar af kopparsmycken. Arbetena, som börjades den 7 Juni, voro den 22 i samma månad fulländade, med undantag af någon jordfyllning för högarnes återställande till deras ursprungliga utseende samt galleriets och omgifningarnes afstädande. LITTERATUR. Förteckning öfver de förnämsta Brittiska och JO ha Han daleslftavma als Kanal Doo