FÖRHANDLINGAR I ENGELSKA UNDERHUSET RÖRANDE DE PORTUGISISKA ANGELÄGENHETERNA. Vi återkomma i dag, enligt löfte, till detta ämne, och börja med den motion, hr Hume framställde. Det beslut, hr Hume föreslog huset att fatta 1 afsesnde på de Portugisiska angelägenheterna, var af följande lydelse: Alt, enligt husets åsigt, regeringens beväpnade meliankomst i striden emellan de politiska partierna i Portugal är oförsvarlig i anseende till sin grund. och skall sannolikt bafva betänkliga och farliga följder. Motionären började med den förklaringen, alt han sällan haft en för honom personligen så obehaglig pligt att uppfylla som den, att anföra klagomål öfver den nuvarande ministtrens förfarande i afseende på Portugals angelägenheter, såsom varande farligt för den konstitutionella fribeten, och sannolikt ledande till de mest förderfliga följder, icke blott för Englånd, utan för den civiliserade verliden i allmänhet. Det var en känd sak, att England hade en lycklig utgång af en strid emellan folket och monarken att tacka för den frihet, det åtnjöt, och Drottningen hade för sin thron att tacka resultatet af revolutionen 4688. Men hvad bade väl blifvit af Englands frihet, om någon monark i Europa på den tiden följt samma handlingssätt, som engelska regeringen nu följt i Portugals inre angelägenheter? (flör.) Resultatet af denna mellankomst, hvarom dagens post medförde underrättelse, ansåg talaren tiofaldigt öka nödvärdigbeten att framställa den motion, han förelaggt huset; ty, han måste säga det med smärta, detta resultat bade salt en fläck på Brittiska namnet. Talaren ogillade icke blott grundsatsen af mollankomst, utan äfven sjelfva sättet, hvarpå den blifvit tillvägabragt. Han ansåg det hafva varit regeringens pligt at!, innan den inlät sig i denna sak, fråga huset om dess tanka, och huruvida det ansig regeringen böra företaga en dylik mellankomst. I fall den haft aktning för föregående praxis, så hade regeringen handlat på detta sätt. (Uör, hör.) Så hade Canning handlat 4826; hen förelade huset facta, och uppmanade detsamma på grund af dem att antingen bifalla eller ogilla den föreslagna meliankomsten. Spanien hade då gjort ett infall i Portugal, och Storbritannien var genom traktaler sf 4661 och 4703 formligen förpligtadt alt, i elt sådant fall, bistå Portugal. Men i närvarande foll förefanns icke easus foederis — Spanien hade icke: företagit något infall i Portugsl, Frankrike icke hetter: uten factum var helt enkelt det, att et inbördes krig sedan någon tid egt rum i Portugal, och då de båda stridande partierna icke förmådde på egen hand afgöra saken, så h:de de, som i sjelfva verket börjat krget och således xarit angriparen, kett engelska regeringen or hjelp. Då man genomgick de officiella dokumenter, som blifvit parlementet förelaggda, så fanns icke en enda depeche af lord Palmerston ända till och med d. 53 April, i hvilken ej talaren för sin del in