Aftonbladet – 28 juni 1847, sida 4

RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Midsommarsdagen drunknade i sjön Waärtan en sjötullsvaktmästare, vid namn Johan Schenning, under badning vid stranden nedanföre kruthusbyggnaden i närheten af öppningen till Djurgårdskanalen. Andra tillstädesvarande personer, hvilka bemärkte att karlen kom i fara, ehuru vattnet på detta ställe icke var mer djupt, än att han godt kunde nå till botten, skyndade till hjelp och upptogo honom. Bud afgick ögonblickligen till det strax invid belägna Fridhem, der, såsom det sades, en läkare skulle vara boende och hvars biträde man ville påkalla, för att om möjligt återfå mannen till lifvet. Budet återvände med det besked, att doktorn lofvat komma, så snart kan hunrit raka sig. Sedan denna vigtiga operation försiggått och en god qvart hunnit förlida, blef doktorn synlig. Hans försök att återfå mannen till lif voro likväl fåfänga. Den aflidne efterlemnar enka och barn, hvilka vid tillfället voro tillstädes De hade på båt farit ut, tillika med några andra vänner, för att förfriska sig i gröngräset, då deras glädje af så beklagansvärd anledning afbröts. (Dagb.) -— I hrstaskogen utanför Hornstull hittades i fredags, genom fångvaktmästaren Mellins åtgörande, åtskilliga af de effekter, som förl. år stulos ur polisens magasin. Deribland voro tre guldur samt flera guldringar och kråsnålar. — Två polisuppsyningsmän hade i lördags till polisen kallat tvenne arbetskarlar, Sunnerstedt och Jonsson, hvilka de angåfvo för att midsommardagen på aftonen hafva varit öfverlastade och fört oljud å Rörstrandsgatan. Tre vittnen voro äfven tillkallade, hvilka alla intygade, att begge de angifna personerna varit rusiga och att Sunnerstedt fört oljud, men deremot att Jonsson icke fört något oljud, utan tvärtom varit tyst. Det oaktadt blef äfven han dömd-att böta för begge förbrytelserna, hvaraf man finner, att polisbetjenternas uppgift fick den gången gälla mer än tre vittnens. — En åkare, vid namn Erik Eriksson, hade häromdagen blifvit så uppbragt mot en karl, som arbetade hos honom, att han med tjockändan af en grof påk, i hvars andra ända han höll med begge händerna, gaf karlen ett slag vid örat. Han blef derför kallad till polisen, men då målet förekom uppgafs af parterna, att det var bilagdt. Hr polismästaren kunde således icke göra någonting mer åt saken, än gifva åkaren en förmaning att slå mera varligt en annan gång; att gifva dem litet stryk skadar inte, tillade han, men det bör gifvas med försigtignet. — Liket af den för en vecka sedan, genom en båts kantring, i Norrström omkomna timmermannen Widberg återfanns sistl. lördagsmorgon utanför Blasieholmen. — Det mål, som vi efter Åmåls Veckoblad omnämnt angående mord å en vandrande da!karl från Utsjö i Malungs socken, hvilken den 4 Mars d. å. anns dödad och nedgräfd uti snön vid stranden af len s. k. Skattsjön i Töftedahls socken och för hvilset mord en förut illa känd, för stöld straffad person vid namn Magnus Andersson från torpet Hajcasen, under hemmanet Moen i Töftedahls socken, misstänktes och häktades, har nu efter hållne ranakningar blifvit afdömdt. Magn. Andersson är vid Wedbo häradsrätt den 49 dennes för detta mord och rån dömd att genom halshuggning sitt lif mita; dess hustru Kathrina Olsdotter, för det hon löljt mordet och en del af de rånade sakerna, att straffas med 14 dagars fängelse vid vatten och yröd samt 2 års tukthus, och torparen Anders Jovasson, äfven hemma under Moen, och för enahanja delaktighet som hustru Kathrina, till lika bot med henne.