öfverflödig; men det finnes dock en stor mängd andra landtbrukets vänner, som det kan intressera att få en kort öfversigt af denna väl uppfattade berättelse. Man miste vid åsynen af de digra förbändlingar denna bok innefattar, upptagande sammanlagdt 374 sidor i stor oktaf, medgifva att landtbruk-mötet, på de fem dagar det var tillsammans, icke försummade sin tid, helst om dervid tillika tazes i betrak!ande att deruti bör inberäknas ett besök vid exposition:n på experimentalfältet samt större middagar alla dagar. Detta skönjes ännu bättre åf innehållsförteckningen, som upptiger fem allmänna och tre sekt:onssammankomster, öfver hvilka utförlig redogörelse nu finnes i handlingarna. Ibland de öfverlöggningar, som angingo landibrukets ekonomi, och hvilka egentligen afhandlades i sektionerna, anmärke vi såsom de vwvigtigaste följande: Angående crfarenheten om verkningarna af alfvens uppluckring. Om verkningarna af täckta dikens anläsgning eller i England såkallad thorough drzaining. Om sättet att medelst serskiida redskap blott uppluckra jorden, i stället för det vanliga vårbruket. Om bästa sättet vid odlingen af kärr och mossar — en serdeles intressant diskussion. Om det fördelaktigaste sättet att odla potstes. — I sektionen för boskapsskötseln: Om de åtgärder som fordras att bibehålla och förädla goda landtbrukshästar. Om hästars utfodring. Om det bästa siltet att eppdraga goda mjölkkor. Om inflytandet af varma stallar. Om serskilda utfodringsmedel för gödning och för mjöikproduktion, m. m. — I sektionen för binäringar: Hvika fördelar kunna hemtas af potatisens användande till dricka; stärkelse, sirup 0. d. i stället för till bränvin? Om machiner för tegeltillverknirg. Om den s. k. Magerska spinnmethoden. Om också icke alla dessa frågor, bland hvilka många äro hufvudfrågor för land:brukaren, kunnat till full visshet utredas, hvilket är omöjligt, di Here deribla:d till mer eller mindre grad alltid komma att utgöra fortfarande problemer för den ratienella landthusbållningen, och bero af tusen okta lvukala, klimatiska och andra maturförhållanden, så visar sig nytian af landtbruksmötet redan deruti, att en jemfirelse mellan de öfver dessa serskilda ämnen vid tillfället yttrade åsigter måste äga stort intresse för hvarje landtman, hvilken icke är Lkgiitig för sir egenfördel, enär bland dei öfverl.ganingen deltagande ledamöterne förekomma åtskillsge af våra fö näm.te Isndthushållare, ock! deras yttrade erfarenhet fö jaktligen imnnefsttar det bästa man shärstädes: skan bafva att tillså. Men utom d-ssa rent ekonomiska frågor, förrekommo äfven flere andra, hvilka icke blott äro el vigt för den privata hushåliningen. utan äfven af största inflytande i statslifvet. Aftonbladet gaf under sj Ifva landtbruksmötet nägra mygket sammandragna notiser derom, under löft. att återkomma dertll framdeles när handlingarna blefvo tilg ngliga. Vi anse oss följaktligen nu äfven böra in -extenso meddea tvänne af dessa öfverlägeningar, af hvilka den ena redan ofia varit föremsl för tvister i tidningarna, nemligen om verkan af jordens sönderstyckning. Den andra bandlade om stängselskyldigheten och föranleddes uf ett förslag till förändring i dagstiftningen härom, en frågu, hvars maktpåliggande cgenskap bäst utredes genom Ainhemtande at de afg:fne yttranderna. Vi upptaga således här nedan den Första frågan: ; Har man bestämd erfarenhet, att jordens allt för långt drifna styckning verket menl.gt på den mindre landtbrukarens sedliga och ckonomiska tillstånd ? Lagman G. von Röök hade skriftligen inlemnat följ.nde svar: Genom den lånza erfarenhet jag har, som öfver 30 år varit härads: öfding eller så kallad underdomare på landet uti en folknik och bör-; dig ort i Linköpings län, eler emellan Linkö-: pings och Norrköpings städer (min domsaga li sträcker sig i söder emot Calmare län, sam är således bestående af så väl siättsom skog bygd), har jag funnit, a!t de persuner eller hushåll, som haft tilfälle förvärlva sig smärre jordrymder på hemmansöger och bebo egna hus, hafva varit och äro domsagans mest fredliga och arbetsamma innevårare. De besitta sna lögenheter . merendels såsom förpantade på 301a 50 år från andra hemmar, dels med och des): utan ärlig peeningeskatt eller bestämda arbets-)d t mL m-mmm a — —— An skyldigheter; och då innehafvarne ej erlägga andra kronoutskylder än vanliga mantalspenningar, elier ock gärningsören, om de äro sku-)n makare, skräddare, gelbgjutare, snickare, ellerl!o andra handtverkemön, så lefva d ssa personerin lugna, säkra och fiedliga och hafva merendelsid bättre utkowst än hemmeansägare och hemmans-1s) brukare, hvilka onereras af betunsande kronoitskylder och andra besvär. — De förenämnde ls små jordbrukarne, sem icke äro har dtverkare,si använda sin tid att sköta deras jord till största!s möjliga fruktbarhet och derewmellan förtjena deln Nn ganska säker utkomst med dazsvesksarbetelg 208 andra samt genom betingsarbeten, och ilv lnänbet antaver man heldre sådana personer IS n drängar och kommande och gående, som llä nmäla sig till arbetsförtjenst och äro minst)b jåli liga. — Man har gemenligen ansett jordens ll tyckaing i små delar vara skadlig. — Man barjsi ill och med förfö jt sådane anstalter och tad-!i at de persorer, som hafva befrämjat dylik ljo ordstyckning; men efter min öfvertygelse ärjb etla ett stort misstag, ty det är lättsre förlie ersoner som äga 2 å 300 rdr att för dennalb: umma köpa eller förpasta jord; än inköpa hvadloc 120 kallar hemmansdelar och sätta sig i skul la: er, som icke kunna godtgöras, utan måste de uj RR TA TE ond ANNE nr Sail EST ESESEjng Et ET NTE