Aftonbladet – 21 juni 1847, sida 1

SET ON), EN SKILDRING FRÅN ELUTET AF FÖRRA ÅRHUNDRADET : ANDRA DELEN. — Jean hade nu fått all den upplysning, han önskade.. . Adelheim, det insåg han, åsyftade endast bans förde:f... och, ehuru innerligen bedröfvad öfver sin upptäckt, styrktes han dock i sitt beslut att fly. i Förgäfves önskade han att få omfamna sin syster, innan hån lemnade fädernehuset; ty grefvinnan hade kommit sent ifrån slottet, och hos henne var det ej dager ännu. Med en suck af broderlig ömhet för hennes väl gick han förbi hennes ram. I förstugan stannade ban och såg upp till sina föräldrars våniog; han erfor i detta ögonblick hvad det vill säga, att lemaa slägt, föräldrar, vänner... Men de djerfva planer, Amalia ingifvit honor, förminskade skiljsmessans b tterhet... Dyster, men med ett visst luge, lemnade han rummet, som sett honom födas, och hvarutur en dunkel aning sade bonom att han vore förjagad sf en främling. Vid återkomsten besökte han förs!, sisom vanligt, fabriken, innan han gick upp på sitt rum. Der blef hans första göromål att ordna alla papper, och inlägga de nipper ech eff-kter, som tillhörde honom. Han öppnade kassakistan och upptog vexlar på Hamburg, Lybeck, Brebmen och Frankfurt, till ett belopp af omkring 30,0600 riksdaler... Då greps han af en svindel ech hörde en röst tillropa s:g: Olycklige, hvad gör du?... Du bestjäl din farlo Vexlarne föllo ur han: band... kallsvett botiokte hans panna... han sjönk tillbaka i soffan. ÅA Se A. B. M 99—102, 105, 4108, 109, 441, 413, 115, 116, 118—121, 132—136, 438 och 139.