Aftonbladet – 19 juni 1847, sida 2

mu—r— — AA ——— — Ur den dvala, hvari han till sit yttre tycktes vara försjunken, rycktes han af betjenten, som kallade honom till bordet . . . Måltiden förflöt under tystnad. Jeans ifrån gossåre. inpräglade vana att dölja sina tankar och kärslor kom ho nom nu väl till pass; ingen mörkte, hvad som föregick inom honom. Strax på eftermiddagen gick han till fabriken, och först på aftonen begaf han sig till Amaia. Hon hade med otålighet väntat hans besök, emeden hon fullt och fast beslutat använda all sin förmåga att öfvertala honom till flykt, ju förr, desto hellre. Ett samtal, som bon på eftermiddagen hade med sin så kallade pig, påskyndade utförandet af detta beslut. De långa vinterqvällarne äro nu förbi, och det hör pnglet med pojkvasingen tar väl också snart slut! sade rita. sHvarför är du nu så butter, köra Brita? frågade Ama lia; du får ju pengar nästan hvarenda dag, och ändå är du aldrig nöjd? Det tror jag förbannade väll fortfor Brita. Både du och jag kunna snart komma på spinnhuset för det här djefvulskapet, som aldrig tar någon ända... och se det blefve just en rolig sommar .... : yHvarför tror du det?, sAlla käringar i grannskapet springa ju ut i portar och till fönster i he!a trakten, när den här fabrikspojken snor af in i vår port, och sedan är det ett tissel och tessel. på gatan ... jag har nog hört det... och de veta alltför väl, hvad vi äro för sorts damer och hvad du är för en fru... Och länge durar det inte, innon vi komma på spinnhuset .... jag har mina tecken .... Lita på Adelbeim du, Brita! han låter det aldrig komrh: derhön . .. han har sina vägar till Liljensparre..och vå värd, skulle han ine försvara oss? En så orimlig hyra som han får! Det är ingen fara, Brita! Men, hör du, gi ut efter en punschbutelj... det skulle just smaka att fi sig ett glas! ;Det har du ritt i, Lotta! det har du rätt i! sade Brit: och gick. Hon återkom gera:t med buteljen och ett glas. Amali