I sar. Det vore långt ifrån sällskapets afsigt att. uppmuntra brottet eller brottslingen, och om: någon så missförstode föreningens goda afsig-l: ter, vore det ett oundvikligt ondt, hvarifrån in-i et godt är befriadt. Val till sällskapets direktion företogs deref-l .er, och resultatet deraf är redan omnämndt. m— 54, LITTERATUR. Märkvärdigheter rörande Skånska adeln. Åf J. C. Barfod. Ugifne efter författarens kandskrift. I sednare hälften af förra seklet lefde och! vistades dels i Skåne, dels i Stockholm, en vis; sekre!erare J. C. G. Barfod, af en Norskl slägt, som omkring år 4640 inkom till Sverge, och sedan varit bosatt här i landet. Denne Barfod hade studerat vid Lunds akademi, och der lagt grund till en bildning, som izom det historiska facket synes hafva hört till de mera vidsträckta för den tiden. Han korresponderade med Gjörwell, och lirer äfven hafva biträdt honom vid författandet och ugifsandet al hans ;Historiska extrakter, och några andra at hans skrifter. Dessutom arbetade han någon tid i Extra-Posten. Denne Barfod, som särdeles intresserade sig för sin fäderneprovins Skånes topografi och historia, var personligen b-kant inom en stor del af de skånska adelsfamiljerna under sednare hälften of 1700-talet, och stod äfven i nära förhållanden till personer af flere andra samhålisklasser inom nämnde provins på den tiden. Han bade således ganska goda tilifällen att öka den grundI:ga kännedom, han egde om Sksånes äldre historia ur danska och skånska källor, med hvad som hörde till dsgens historia inom den samhällsklass, som då var den mest betydande i nämnde landskap, nemligen adeln. Ien följd af bref (72 st.) till bibliothekarien C. G. Gjörwell, skrifna från Skåne under tiden emelian d. 2 Dec. 4787 och d. 25 Mars 4794, bar br Barod meddåelat lefnadstekningar af en mängd notabla personer inom adeln i Skåne, dels i äldre, dels i nyare tider, och anfört en mängd biografiska anckdoter, till ena stor del hittuls obekanta för den störro allmänheten, om persener flörnämligast tillhörande sednare tider. Dessa bref, hvika utgjort ea del af Gjörwells historiska samlingar, inköpta för satens räkning år 4841 och införlfvade med Kongl bibHothekets här i Sockholm, är det, som nn blifvit utgifna under ofyvanstående tivt Genom klimat ceh naturbeskoffenhet ett af de inest gynnade l.ndskap i Sverge, bar Skåne, genom sin geoarafiska belägenhet och såsom 1 tiera sekler gränsprovins emellan Sverg och Danmark, varit skådeplatsen för mångfaldiga och vexlande upptriden i de båda ländernas historia. Dess rika naturförmåner föllo tidigt de andlige på läppen, och den mängd kloster, som, vanligen 2niagde på de fruktbarasie och för naturskönhet mest utmärkta ställen, fordom funnits i denna provins, och af hvilka borämningen ännu qvarstår i många exendomars namn, vittna att den hierarki, som i den mäktige erkebiskopen i Lund hade sitt öfverhufvud, genom sina institutioner tidigt fattade rot i Skånes fruktbara jord. Den vexte der i jemn bredd med aristokiaiex, som uppförde dessa präktiga befistade gårdar och slott, af hvilka många ännu qvarstå och vitlna om deras fordne ,rundläggares rikedom och prakt. Det är tl en närmare bekantskap med dessa adliga magnater och deras efterkommande ända ned tll våra dagar, som vi införas genom närvarande arbete. Det är visserligen icke författadt efter någon sträng! systematisk plan, men innebåller icko destomindre värdelulla och r:ka materialier till Skånes och dess adels historia, hvilka på samma gång utgöra en ganska intressant och underhållande läsning genom den mängd anekdoter, i al:mänhet väl berättade, hvarmed förfaltaren förstått att ge individuell pregel och liflighet åt personer och händelser. Af ännu lefvande ätter i Skåne finna vi här underrättelser om Trolle, Thott, Ramel; Rosencrantz, Barnekow, Gyllenstjerna, Silfversköld, Staöl von Holstein, Berg von Linde och Lagerbring, och aiutslockuade ätter om Lycke, Krabbe, Grubbe, Ulfeld, Holck, Urne, Skram, Ged, Waleckendorff, Below, Willert och Skram. Eu par afdelningar i arbetet äro egnade åt skildringen af Skånes tillstånd i allmänhet vid tidpunkten af Malmö recess 1662, och advlns enski!dt straxt före och efter freden i Roceskild 4658. De fyra sista brefven handla uteslutande om den på sin tid för sina qvicka infällen och sitt originella våsen bekante fältmarskalken grefve Gustaf David Ifamilton, och i sammanHang dermed om några af de fordne innehaf. varne af Barsebecks gård, hvilken egdes al be mälde filtmarskalk, och ännu är i bans af kowlingars händer. I det stora galleri af mer och mindre märk liga personer, hr Barfod här öppnat för Oss träffa vi många vackra, ädla karakterer, många som genom sin originalitet eller besynnerlig bet fängsla och underhålla uppmärksamheten Värdefulla bidrag till sedernes och lefoadssät tets skildring bland de högre klasserna finn. man här, och i synnerhet lemna ett par tek ningsr af personer från medlet af förra sekle en lefvande bild af andan och lefnadssättet ho: adeln i Skåne på den tiden. Man ser hos de bättre af dem en viss gammaldags fromhet oct godmodighet, parad med stark sjelfkänsla, ej: mycket af personlig öfverlägsenhet, hbvilser blott torde funnits hos ganska få, som fast mera af deras betydenhet i samhället tenon