Aftonbladet – 4 juni 1847, sida 2

af sig luft uti utrop, ord eller tårar. Med 1en stilla fromhet i väsende, som ofta fördelsktigt utmärker qvinnan af folket i vårt fädernesland, hade hon alltid saktmodigt och tyst burit lifvets både glädje och smärta, och bar ifven nu den sorgen, som är bittrare än döden, en älskad makes bortgång. Den andra qvinnan var en sexton års flicka af smärt och reslig växt och ett behagligt an-. sigte, ehuru en fysiognomist skulle hafva funnit dragen något för skarpa och uttrycket något för hårdt. En flyktig åskådare skulle anselt hennes sorg vara den djupaste. Suckar, klagan och tårar togo hos henne ingen ända, ehuru en viss teatralisk hållning gjorde sanningen af den mycket bullrande sorgen något misstänkt. Den tredje personen var en sex år gammal flicka. Kring ett hufvud, hvars attiskt fina form skulle hafva utgjort öfverdirektören Schwartz förtjusning, göt sig en ström af rika lockar, redan så mörka, att man kunde se att de i en framtid skulle blifva alldeles svarta. Det lilla barnets stora, bruna ögon uttryckte mera undran än egentlig sorg. Gud vill icke att de små skola sörja. Derföre kunna de med obekymrad blick skåda äfven de mörkaste öden, I kindernas och läpparnas purpur var hos det lilla barnet så strålande och varm, att icke ens den blekgröna dagern kunde förtaga dess glans. Så mycket hemskare föll denna dager på den döendes afmagrade anlete. Han tycktes sofva hårdt, bröstet höjde sig märkligt vid hvarje andetag, som utprässade ett hårdt, snarkande läte. I det ögonblick då vår berättelse tager sin början vaknade den sjuke ur sin tunga sömn. Pulsen var på en gång mycket hastig och mycket svag; alla feberdrömmar hade upphört och den döende återfått sansen. Efter en långsam blick omkring sig sade han till den äldre Qvinnan: Farväl nu min goda, trogna Ulla. Mina sekunder äro räknade. Akta våra I flickor, att ingen af dem mitte saknas deruppe; dit jag nu går förut och dit jag väntar eder alla. — Farväl Sara, sade han till den äldsta dottren, du har redan begått din första nattvard och under hela din ungdom fått höra