sammanhänger med de invärtes interessena, och som alltså otvifvelaktigt, både enligt den gamla och den nya lagstiftningen, kunde blifva ämne för öfverläggningar hos ständerna och föremål för en petition. Ett besvär kan dessutom blifva föremål för en petition, och här skulle det allraminst kunna falla mig in, att vilja inskränka ständernas verksamhet. Ständerna äga otvifvelaktigt rättighet att anföra besvär öfver hvarje embetsman, som försummat sina pligter, ifrån och med den agent, som måhända blott haft ett obetydligt uppdrag, ända till den, åt hvilken H. Maj:t uppdragit ledningen af de utrikes ärenderna. -Men det förstås äfven af sig sjelf, att en dylik besvärsskrift måste hafva en vigtig anledning, på det (för att tala fullkomligt öppet) de, som anföra besvären, icke må behöfva blygas om de befinnas vara ogrundade. Det gifves ännu ett tredje förhållande, som skulle kunna anses såsom föremål för petitionerande, och som, efter våra dagars begrepp, är mycket omtyckt, nemligen en demonstration, då en petition, utan att hafva ett bestämdt mål i sigte, skall uttrycka en opinionsyttring. Det torde icke höra hit att yttra sig häröfver; det kan gifvas förhållanden, då sådant skulle kunna vara ganska bra; men såsom allmän regel tror jag mig dock i den förenade landtdagens eget interesse kunna säga, att dylika demonstrationer i tvetydiga fall heldre böra underlåtas än begagnas. Jag tror mig kunna åberopa mig på församlingens tänkesätt, att henne icke skall felas det sinne, den takt, att hon undviker en diskussion, som skulle kunna gifva anledning till missämja med utrikes makter. För att i få ord resumera hvad jag vid detta tillfälle velat säga, så är det följande: att en inskränkning i ständernas petitionsrätt, i min tanka, icke åsyftas genom förordningen af d. 3 Febr., men att en begränsning af densamma i afseende på de utrikes förhållandernt, icke genom bindande föreskrifter, utan genom församlingens rigtiga takt, dikterad af förhållanderne, är det hvartill jag uppmanar. Vi hafva ännu ej haft tillfälle att läsa sjelfva den förklaring, i hvilken hr von Canitz ett par dagar derefter justerar bort hvad han här ofvan yttrat. Men de tyska tidningarna försäkra imedlertid, att så skett. DANMARK. Oaktadt ett härligt väder gynnade festen på Egebeks Vang, hade ett mycket ringare antal infunnit sig än de föregående åren; ty ifrån Köpenhamn hade intet. ångfartyg dit afgått på f. m. och fråp Helsingborg hade af samma skäl blott ett par gäster ankommit. Tal och sånger vexlades. Om aftonen blef festen under balen lifligare. Till Köpenhamn väntades fregatten Bellona, med spanmålslast. Den skulle redan den 530 Maj varit färdig att afgå från Cronstadt. SCHWEIZ. Ett slags programm för dn isstundande handtdagen har efter vanligheten redan spridt sig. Enligt detsamma ärnade Förorten (Bern) icke inlåta sig i frågan om jesuiternas fördragande i Schweiz, men angående de kstolska kantonernas separatförbund åberopa sina på sista landtdagen vidtagna åtgärder, med anledning af separatförbundets krigsrustningar. Deremot ville den piyrka en granskning af edsförbundets grundlag; denna redan g:mla angelägenhet troddes till och med komma att företrädesvis behandlas vid landtdagen. ITALIEN. Redan för några postdagar sedan berättades, att konungen af Sardinien beslutit införandet af Rådgifvende Ständer — som inrättningen efter preussiska riksförsamlingen kallas — nu förkunnar ryktet att samma institution äfven väntas i Toscana. På begge ställena sägas Frankrike. och Påfven understödja dessa förslag. EGYPTEN. Vicekonungen har ställt ett krigsfartyg till disposition åt de till Alexandria ankomna österrikiska ingeniörer, hvilka fått sig uppdraget utstakningen och beräkningen af arbetet på det beslutna nya sundet emellan Medelhafvet och Röda hafvet; den 4 Maj afseglade de på detta fartyg till Damiette. — Arbetena på den nyss grundlagda Nildammen bedrifvas med utomordentlig verksamhet; man hoppades att innan Nilens näsa flöde se dem långt framskridna. — I Alexandrias arsenal hade ett ångfartyg gått af stapeln, som skulle utrustas med ovanlig prakt; på det ernade vicekonungen nästa år resa till Frankrike och England. Imedlertid har Mehemed Alis hemlige sekreterare, Sami Pascha, blilvit återkallad från Paris, der han vistats några år; Mehemed ville, före sin tilltänkta färd åt Europa, låta uppsätta sitt testamente. FÖRENTA STATERNA. Enligt underrättelser från Newyork af d. 4 Maj hade general Taylor fullkomligt återställt sin kommunikation med Camargo, hvilken a! mexikanerne varit afbruten. General Ucrea med mexikanska kavalleriet, som kastat sig på denna kommunikationslinea, hade dragit sig åt bergstrakten, för att åter stöta till hufvädhören Santa Anna ämnade d. 4 April begifva sig från hufvudstaden, för att ställa sig i spetsen för armeen. I Tuspan skola 2000 man med 60 kanoner vara uppställda under befäl af general Cos. -— Östgötha-Correspondenten berättar angående H. M. Konungens besök i Motala, at! H. M. genast efter ankomsten dit sistl. lördag på aftonen, steg om bord på en mindre ång båt, åtföljd af sin svit och de personer, som mr om AA mm a UA LLta KANNnoen Fry