Aftonbladet – 31 maj 1847, sida 2

— Professor Stanislas Davids litterära seance i lördags afton i De la Croix lokal var i anseende till den vackra aftonen, som lockade ut folket i det så kallade gröna (hvilket länge haf en liten uppblandning af grått), icke så besökt som den hade förtjenat. Hr David höll ett föredrag öfver den ryktbare skriftställaren grefve Chateaubriant, hans lefnad och författarskap, hvarefter ett par små poemer deklamerades. Hr Davids framställningssätt gjorde ett ganska behagligt intryck. Hans uttal af fransyskan är af en klassisk renhet och välljud, hans stil klar och flärfri, och föredraget flytande, smakfallt och utan affektation. Men hvad som kanske i ännu högre grad gjorde åhörarne serdeles belåta med sin afton, var den öfverraskning, hvilken väcktes åf hr Leonards exekution på violinen. Ehuru ett betydligt antal konstnärer af första rangen redan här låtit höra sig på detta instrument, kunne vi icke erinra oss någon, hvars spel till den grad väckt en verklig förtjusning som hr Lconards. Den mest öfverraskande färdighet i de djer!vasle passager af hans stråke, förenades med en klarhet och behag, som genast slogo an på ett ovanligt sätt. Men vid det sista numret han spelte, Le Carneval de Venise al Paganini, steg bänryckningen till sin höjd, serdeles vid hans flageolett-toner som hade fullheten och klarheten af näktergalens driller. Åtskilligenärvarande mu sikaliska artister kunde också icke afhålla sig ifrån att midt under spelet högljudt utropa: bravo, syperbt, o. s. v., och efter konsertens slut slogo de en ring omkring hr Leonard, för alt egna honom sin beundran. Hr Leonard, som 1 afton gifver-en musikalisk soir, har ock annonserat en konsert till nästa thorsdag. Den nu ingångna veckan erbjuder för öfrigt en sällsynt rik omvexling på l:ka sällsynta konstnjutningar. I mogon låter hr Schubert publiken ännu en gång få höra sin stora talang på violonceellen. I öfvermorgon onsdag uppföres första gången hr bal!ettmäs!aren Bournonvilles stora och namnkunniga ballett Toreadoren, hvari äfven hrr Stromboe och Fäössel komma att uppträda, och hvilken i en så lång tid gjort furore på Köpenhamns; kungliga theater. Om thorsdag blir konstnärsgitlets vår!est i De Ia Croix lokal, der äfven damer få entre mot en lindrig afgift, och hvarvid salen kommer att enligt en särskild plan dekoreras, samt ett ganska omvex!ande programm blifvit af gillets nitiska bestyrelse uppgjordt. Annu lärer ett antal biljetter vara att tillgå hos skattmästaren, enligt den derom särskildt införda annons. em ——u — Öfver Jenny Linds triumf i London yttrar ett franskt bled, att sedan Gustaf Ådolf den Store, äroull i åminnelse, har knappast någon svensk ryktbarhet väckt så mycket larm i verlden som hon. Den nordiska näktergaleny — heter det — kar besegrat de italienska, som så linge med sitt qvitter på Londons egentliga italienska opera bragt grämelse öfver direktören för Queens Theatre,, m:r LumleyHans scen har i sin ordning tagit första steget nu; med hennes bistånd; och om Grisi och Persiani skulle hafva den svagheten att skifta I gult och grönt af harm och afund, så erinra de derigenon lott så mycket snarare om sin likhet nu mera med vanliga kanariefåglar. inn — Ut en af de numror af Götheborgs Handelstidning, som anlände med gårdagsposten, förekcmmer en korrespondens-artikel från Stockholm, innehållande reflexioner öfver förbudet emot spanmåls-exporten, hvari detta förbud