Aftonbladet – 29 maj 1847, sida 3

RLANDADE ÄMNEN. — Franska Hederslegionen har nyligen blifvit utdelad åt en mängd kohstnärer och skriftstälare. Bland de förra nämnes tonsättaren Felicien David, hvars pyaste arbete ;Christoph Colomb blifvit uppfördt och vunnit mycket bifall. Adolphe Adam har blifvit officer ef hederslegionen. Skrifttällarne Jules Sandeau, Jules Lacroix (öfversättaren w Juvenalis), Michel Masson och Charles Lafond hafva likaledes erhållit samma orden,, tillika med br Breton, veteranen bland Frankrikes stenografer. — NY ART DIAMANTER. Vid finska vetenskapssocietetens högtid i Helsingfors, den 29 i förra månaden, tillkännagafs att statsrådet Nordenskjöld den ) November förevisat ett mineral, som funnits vid le Siberiska guldvaskerierna vid Nischnej Tagilsk uti små isolerade kristaller, hvilka äga an så frapperande likhet med diamant, att de äfven för ett vant öga dermed kunna förblandas. Specifika vigjen är något mindre än diamantens, hårdheten åter något större än granatens. Mineralet, som är ytterst sällsynt, består af selikater af fiera jordarter, men någon ordehtlig analys deraf har ännu icke kunnat företagas. Med afseende å dess yttre likhet med liamanten, har statsrådet Nordenskjöld för detsamma föreslagit namnet Diamanthoid. — LrvErnier. Urbain Jecn Joseph Eeverrier, hvars namn vunnit en så stor och hastig ryktbarbet, är född i S:t Lo den 44 Mears 48114. Hans fader var tjensteman vid förvaltningen af domänerna. Gossen utmärkte sig redan tidigt genom skarpsinnighet, outtröttlig flit och lysande framsteg i sina skolstudier, förnämligast i filologien och rhetoriken. Mindre lycklig var han i sina filosofiska studier vid ärosätet i Caen; tvenne gånger blef han differerad examen, och underligt nog ansågo de stran herar professorerna att hen minst at allt egde någon skicklighet i de matematiska vetenskaperna. Hyemrm hade väl då i honom anat den blifvande stora astronomen! Den unge Leverrier, med sin eldiga och tillika envisa karakter, kunde icke heller fatta något tycke för den gamla landsortsslentriener, scm endast ville lägga hämmande bojor på hans uppåt träfvende anda. Han lät icke afskräcka sig genom ina första motgångar, utan begaf sig till Paris, byarest hans snille, under en ändamålsenlig handedning i College Louis le Grand, hastigt och lyande utvecklade sig. År 4854 erhöll han vid utidandet ur denna läroanstalt första priset för rena matematiken. Uti Polytekniska skolan var han alliden af de förste. Hans begär att fortsätta sina studier och vetenskapliga arbeten i Paris förmådde honom att antaga en tjenst vid kungliga tobaksförvaltningen; men då han två år derefter måste välja nellan att afsäga sig denna befattning eller antaga n tjonst i landsorten, valde han det förra. Leverier erhöll snart, såsom lärare, en inkomsirik ställling; på sina lediga stunder sysselsatte han sig med (emiska forskningar. År 4856 utgaf han en. afvandling öfver fosforn, som sedermera varit införd i Annales de Chemie af Arago -och Gay-Lussac, ch sedermera peörtielt i engelsk öfversättning uti Philosophical Magazine. Derefter slog ban sig ueslutande på astronomien. och väckte först inom lenna vetenskap ett stort uppseende genom en märkig och djupsinnig afhandling öfver planeterna. Han jederlade på ett lysande sätt en haltlös bypetes af le Ponteconlant, hvilken täflade med Leverrier om n plats i vetenskapsakademien. I Februari 4846 rböll Leverrier också denna plats. Sedermera börade han sina observationer öfver oregelbundenheten if Urani gång, hvilka. ledde till ett resultat, som tällde den unge lärde vid sidan af verldens förste istronomer. Leverriers vetenskapliga förtjenster bafa äfven af regeringen blifvit erkända. Han har Hlifvit nämnd till officer af hederslegion och profesor vid College de France. FORT ön Inre