Raa SSE TIA 2 AA NERG SNR MOE SOONER SS ——— AL OA Nå, än Karsten då? var han inte alldeles superb som Christjern? frågade öfverstinnan. Cest vrailv svarade grefven; hkväl ville jag ej h varit å sa placa, då kungen och excellensen Carl Fersei exercerade Chris!jern i honom :.. en verite, gick inte de bårdt på! ,Hvarföre?, frågade Charlotte. Karsten ville inte ge rum för Christjern. I synnerhe var första entreen den värsta... inte höll han hufvude rätt, inte armarna, och inte gick han rätt... och det va nära deran, att kung Gustaf gifvit Christjerns af honom sjel uppbesvurna skugga ... un soufflet.n Betjenten tillsade nu, att det var serveradt. Kavaljererna bjödo damerna armen, och man tågade u i salen. Allt hvad julen, på det gamla ärliga svenska manere! har att bjuda, fanns på kommerserådinnans bord. MHvarj kuvert hade sin kuse och kaka. Grenljus brunno framfö hvar person ... på ett silfverfat låg lutfisk, dallrande son ett gel2... och jultårtan var obeskrifligen väl lyckad. Måltle man förlåta Charlottes ungdom, att hennes bjert klappade starkare, än vanligt, vid åtankan på alla de herr ligheter, hon vän!ade sig! Julsftonen hade under de 42 44 år, hon kunde minnas, varit den qväll, då hon i ordet fulla bemärkelse blifvit mätt af åskådande. Hon var tvun gen att göra våld på sig, för att ej spyit!a till, hvarje gån dörren öppnades. Ändtligen hade lutfisken och skinkan gått; nu kom söt grötens tur, och med den... julklapparne. Bland den mängd, hvaraf Charlotte öfverhopades, Vor tvenne, som isynnerhet förtjusade henne. Den ena var e! stor, ohyflad trälår, fullgackad med blommor. De flesta, åtminstone de äldre, af våra läsarinnor hafv troligen hos mormödrar eller tanter sett konstblommor med hvilka de hedersamma gummorna utsirade korgar ocl vaser, . .. stora blommor af grof nättelduk, liknande allt verlden, utom hvad de skulle föreställa. På en så låg punk befann sig den tiden konsten att göra blommor här i Sve rige. De nu i f:åga var nle voro i ordets högsta bety delse fula. :