—KKR ——Ä-ÄÅ 8 2-0. ERE SERBSSNESNKSACKNNU re Hvad i Herrans namn, ropade Charlotte och släppte ocket, skall jag göra med de. der obyggliga blommorna ? Likväl föll det henne genast in, att de blott måtte tj. na ill mask åt någonting mycket vackert. Hon började såleles all med stort utvertes tålamod upptaga den ena rosengirlanden efter den andra. Hvar har då alla de fula blommorna kommit ifrån? Men ... mitt trägna srbete måtte väl omsider få sin belöning! fortfor hon. Nu mötte något af hårdare beskaffenhet -hennes hand. Blommor och bl:d uppflögo med förökad fart iluften. Och se, hon varsnade snart en den sötaste carton, prydd med de grannaste utklippta border. Hon öppnade hastigt locket, och... hvad möter hennes blickar? ... Ett fullkomligt assortiment fransyska blommor af alla den tiden brukliga sorter... Ack min Gud! så vackra, så vackra! De äro ju alldeles som de vore lefvande! Tack, min älskade Antoine! Denna present kan jag inte ba att tacka någon annan för. Grefven smålog och tillade: ; D2 äro också direkte från Paris!) Den julklapp, som dernäst intog hennes tycke, var en basrelief af alabaster, till formen oval, ungefär en half aln hög, föreställande de trenne gracerna. Några smickrande verser till Charlolte åtföljde den. Äfven grefven syntes förtjust-af den julklapp, ban fått, och hade skäl att vara det; ty, utom din granna pungen, fick han ock en ytterst dyrbar pipa. Snart återstod likväl cf allt detta kram, hvaraf mycket igde högt värde, endast papper, hampa och blår, som öfverhöljde hela golfvet. I sömnens armar genomlefde Charlotte ännu en gång den glada, lyckliga aftonen. — (Forts.) CARL von ZEIPEL. .-2Y — ——t—— — ; — En engelsk-ostindisk tidning, the Chinese RepoziLory, berättar att, under en inbördes orolighet sont för icke län acodan. nmthratit I an dat af China fjala mindra ön AA nen LL