Aftonbladet – 26 maj 1847, sida 3

yt a AE ER AR hun Oc tina I ön TV eller icke. LUPFUIG,y PUT TV KPRELEIEES FEB VY IFBTr ert (G. H. 0. 8. T.) BLANDADE ÄMNEN: (Ur Illustrirte Zeitung (Insändt.) CARL SCHUBERTH. för den 47 April 1847.) Carl Schuberth, denne utmärkte violoncellvirtuos, förmodligen för att det förra måtte komma i glömär född den 25 Februari 1841 i Magdeburg, hvarest ska, en hedrande inbjudning att låta höra sig på hans fader var musiklärare. Redan i sin tidigaste hofftet i Ludvigslust, och hvilken inbjudning den barndom förrådde han sällsynta anlag för musik, unge konstnären äfven antog. Härifrån reste Schuoch fadren begynte derföre redan vid hans 6:te år: att undervisa honom på fortepiano. Han visade imedlertid snart en utomordentlig förkärlek för violoncell, och så erhöll han redan på nionde året sin. första undervisning på detta instrument af den på. den tiden ansedde kontrabasvirtuosen Ludvig Hesse i Magdeburg. Den lille Carl var mycket flitig och gjorde derföre förvånande hastiga framsteg, så att han redan på elfte året kunde försöka att uppträda offentligen... Detta skedde också på stadstheatern i Magdeburg och med så afgjord framgång, att fadren bert tillbaka till Hamburg, gaf konserter i Bremen, Lubeck och Kiel, och for derifrån i April, enligt inbjudning, till Köpenhamn; dock måste hans redan utsatta konsert inställas, i anseende till ett plötsligt inträffadt dödsfall, hvarföre han genast lemnade Köpenhamn. j På vägen till Götheborg gick under en stormig natt på fartyget, genom öfverspolning af vatten, limningen upp på violoncellen, så att den blef obrukbar, och så beslöt sig den af ödet hårdt plågade unge vituosen, mötande hinder öfverallt, att vända af slägtingar och vänner blef på det allvarligaste tillbaka till Magdeburg. Här, utblottad på allt och uppmanad att låta den så stora förhoppningar om sig väckande gossen erhålla grundlig undervisning i musik. Från detta ögonblick försummades ingenting, och då han var tillräckligt förberedd, blef han 4826, för att vidare utbilda sig, skickad till den berömde violoncellvirtuosen Dotzauer i Dresden, hvilken då, tillika med Bernhard Romberg, var den ende violoncellspelare af rykte och betydenhet. Dotzauer, en utmärkt lärmästare, använde på sin tacksamma elev den största sorgfällighet, och hans bemödanden blefvo också belönade med de skönaste framgångar, så att ham redan på andra året ansåg sig ingenting vidare hafva att lära honom. Den! unge virtuosen återvände nu, knappt 16 år gammal, till sin fädernestad Magdeburg och uppträdde derstädes flera gånger med den mest glänsande framgång; isynnerhet utmärkte han sig vid en konsert, som den berömda madame Catalani gaf; imedlertid måste han året derpå, så mycket det kostade på, ännu ett år till Dotzauer. Efter att vid läroterminens slut, försedd med det mest lysande betyg af sin lärare, hafva återvändt hem, enträdde han sin första konstresa öfver Ludvigslust till Hamburg. Början af denna utflygt ut-! föll imedlertid högst olyckligt, ty, knappt anländ till Ludvigslust, dit den unge virtuosen hade rekommendåationer till hofvet, blef han ganska oangenämt öfverraskad af polisen, i det en polistjensteman , modfälld genom den olyckliga utgången af hans reseföretag, lät han engagera sig i teaterorkestern, i Maj 4829, och ansåg sin bana som förfelad. Så förgick ett år under ihärdig flit, då i April 1830 den firade sångerskan Henriette Sonntag inträffade i Magdeburg och Schuberth blef anmodad att medverka på hennes konsert; Den unge virtuosen ;spelade Rombergs svenska visor och väckte derigenom, jemte sångerskan, det största uppseende, ja, Sonntag sjelf öfverhopade honom med loford. Hans broder Julius i Hamburg tog sig deraf anledning skrifva honom till, att han skulle förbereda sig på att resa till Hamburg. Han ville skicka honom till Paris. Sedan Schuberth medverkat i Hamburg på en konsert, som der gafs af Kalkbrenner, och nu var fullkomligt mäktig Bernh. Rombergs och Dotzauers förnämsta saker, utom flere egna kompositioner, anträdde hanvälrustad, i slutet af Oktober 4833, en konstresa öfver Bremen, Oldenburg, Disseldorff, Köln, Aachen, Läöttich, Brössel, Antwerpen och Paris. I Paris inträffade Schuberth i Januari 1834, dock gjorde han der ej några lysande affärer; hvad hans konst kunde inbringa honom räckte knappt till att betäcka hans vivre. Härifrån begaf han sig i Februari öfver Antwerpen till Hamburg. Slutet af 4834 och de tre första månaderna af 1835 bereste Schuberth Holland. tillika med tvenne grenadierer inträdde i hans rum Från detta ögonblick syntes lyckan le mot honom; på värdshuset och afförde den soerfarne sjuttonårigeså gaf han först med mycket bifall konsert i Amresanden til vakten. Lyckan wille, att den vakthaf-;sterdam, derpå ensamt i Haag sex egna konserter, vande officern, grefve S., en stor musikvän, genast spelade flera gånger på hofvet, blef af konungen vände sig till högre ort, för att förskaffa sin fånge! utnämnd till Ehren-Solo-Violoncellist och erhöll audiens hos storhertigen, till hvilken Carl Schuberth laf drottningen för dedikationen af sin fantasi en hade rekommexrdationsbref. Storhertigen lät upp-kostbar briljantring, värd 1000 gulden; vidare hade häfva befallningen om häktandet, anmärkte likväl, ban den lyckan att förnya bekantskapen med grefatt det ej kunde tillåtas honom att längre stanna vinnan Rossi, som då var i Haag, och som medqvar, ännu mindre att gifva konserter, och lät föra skickade honom rekommendationer till andra hof. honom öfver gränsen, sedan han låtit tillställa honom lÖfverallt i Nederländerna mötte Schuberth det äro13 louisdorer som skadeersättning. Imedlertid erkhöllfullaste mottagande, och hans resa genom dessa han snart derpå — i medlet af December 4828 — länder liknade ett verkligt triumftåg. Aldrig hade or ngr mä EE SRF TTSA LL OT FENA or pA BA Da ES ne AA NA INR Dnr EE rYns agn ER EEE EVE ret es AR AA EEE