Aftonbladet – 25 maj 1847, sida 2

grek, vid n-mn Angeli. Imedlertid hafva dessa missdådare nyligen efterträdts af andra, hvilka i sistl. Januari och Februari rånade i Konstantinopel, men sedan dragit sig till Smyrna. Dessa äro från Malta, och Turkarne våga ej förfölja dem, derföre att de såsom Maltesare anses stå under engelskt beskydd; engelske konsuln åter, som skulle kunna göra slut på deras ofog, saknar medel dertill, och till Malta får han icke återsända dem, emedan de blifvit förvista derifrån. — I Metelino blefvo Grekerna öfverfallna den 48 April, när de kommo ur kyrkan, af 42 druckna Turkar; en Grek dödades och två sårades. Ståthållaren skickade vakt att hälta våldsverkarne, men som dock endast lyckades fånga tre. i OSTINDIEN. Öfver Akbar Kans död, den beryktade visirens i Kabul, rådde ännu mörker. Delbi Gazette, har en korrespondentartikel från Kabul, enligt hvilken Akbar Kan skulle, någon tid före sitt frånfälle, hafva ingått förbund med höfdingarne i Kandahar, hvilka årligen erhålla stora penningebelopp ifrån Persien, och med Schacken sjelf, om ett infall i brittiska Indien, öfver Schinkapur; regeringen i Calcutta sades äfven äga bevis derpå i handom. Year Mohammed i Fferat ville urderstödia sin måg Akbar Kan med 30008 man. Akbar antrödde för denna angelögenhets skull en resa från Kabul till Kandahar, i sistl. December. Efter återkomsten råkade han åter i tvist med sin fader, Dost Mohammed, och tågade seden att enzripa GhiIzie-höfdingarnes förnämsta borgar, med vanlig vildhet. Hans troppar voro lägrade vid Gandamack, den genom hans förrädiska slagteti bland brittiska tropparne så bodröfligt ryktbara orten i Kabul-passen, då ban insjuknade, efter hvad msn allmänt trodde, af gift; han ville nu begifva sig till Schel!lalabad, men dogi Lagman. Underrättelsen derom ingick till Kabul den 9 Februari och var för många bland stadens invånare ingen sorgpost. — Vid samma tid aflted i Kabul en allmänt aktad man Naval Zaman Kan, äfven förgifven, som det troddes. I Lahor fortfor lugnet; dock röjde sig missnöje och hat emot Britterna hos en del af innevånarne; särdeles hos Akaliernas fanatiska sekt. Från Kina hade man i Hindostan nyheter, men ingenting af vigt; handeln var klen, efter vanligheten. MEXIKO. De sednaste underrättelserna härifrån äro af den 44 April. Santa Anna hade väl högsta makten i sina händer, men ett starkt parti fanns, som åter arbetade på hans undergång, och ansåg landet blifva lyckligare genom en förening med Förenta Staterna, än genom en fortsättning af dessa evinnerliga militär-revolutioner, som äro Mexikos plågoris. Det bekräftar sig att Santa Anna, efter återkomsten till hufvudstaden, låtit skjuta anförarne för den sednaste insurrektionen, generalerna Pena, Salas och Barragan. Den trolöshet, för hvilken Santa Anna sedan lång tid tillbaka gjort sig könd, förnekade sig ej heller vid detta tillfälle. I ett bref till Barragan, under det han var på vägen till hufvudstaden, hade Santa Anna försäkrat honom, att han för sin personliga säkerhet icke hade någonting sf honom att frukta, och denna förikran uppfylide han vid framkomsten på det sättet, att ban Jät skjuta Barragan. Santa Anna hade, efter Veracruz intagande, utfärdat en temligen lång cch, såsom vanligt, pompös proklamation till Mexikanarne, för hvilken vi i dag sakna utrymme, men i ett följande N:r skole medd: 1. Under allt detta m:rehera Nordamerikanarne direkte på hbufvudstaden. Den 8 April hade general Twizgs, med omkring 3000 man, uppbrutit från Vera Cruz i rigtning emot: Jalapa. Dagen derpå följde honom general Patterson med en lika styrka, och general Scott med resten af armåen skulle ofördröjlgen följa efter. Generzl Quittman hade den 50 Mars uppbrutit på en expedition emot Alvarado, och ett rykte gick att denna stad, den sista hamn Mexikanarne ännu hade i sitt våld vid Mexikanska vik:n, redan fallit i Nordamer kanernes händer. Santa Anna med 435,000 man och 60 kanoner hade tagit en position vid Cerro Gordo, icke långt ifrån Jalapa, der förmodligen den drabbning kommer att äga rum, som afgör hufvudstadens öde. En af de Mexikanska befäl hafvarne, general Lavega, som höll ett vigtgt pass besatt emellan Vera Cruz och Mexiko, hade, i anseende till bristande understöd, utrymt detsamma. I Californien hade general Kearney intagit hufvudstaden Puebla de los Angelos. AUSTRALIEN. Dr Leichard, en tysk naturforskare, som upptäckt en landvög emellan Sidney och Port Essington, och derföre, cberäknadt åtskilliga af ortstyrelserna honom tilldelade förmåner, blifvit af engelska Geogr:fiska Samfundet belönad med dess största guldm: daj, hade i sistl. Oktober anträdt en ny resa från New-South-Wales Itill det inre af Ulimaroa. I afvakten på hans lytterligare upptäckter voro invånarne sysselIsatta med tillgodogörendet af den första. Koloniens general-landtmätare, Sir Thomas Mitchell, hade företsgit en expedition från Essington, för att nogare skärskåda det inre landet, utstaka den kortaste vägen till Sidney och undersöka hvilka trakter utmed den, som kunde vara tjenligast till nybyggen. I början stötte han på de i detta land vanliga svårigheterna; men redan i September hade han uppnått en god betesmark och anlagt en brukbar landsväg dit. Kort derefter kom ban till en liten flod, omgifven 2f de yppigaste ängar, hvilken han följde tio dagar, ända till Stenbockens vänd