Aftonbladet – 22 maj 1847, sida 2

möjliga konster och trken. Mineralier böra der förevisas endast såsom råämnen till förädlade produkter eller till konstmedel, och finnas då på sina platser, spridda bland institutets varuprofssmlingar. — Men äfven om för närvarande och intilldess förberedande skolor hinna inrättas, institutet skulle anses böra gifva en rent vetenskaplig kurs i mineralogien, så fås utan motsägelse cen dertill mycket mer än tillräcklig mineralsamling för 4 å 500 rdr och kan sedan årligen underhållas för 20 å 30. Analytiskt laboratorium har institutet förut och, hvad angår bergsskolans analytiska och metallurgiska laboratorium, så trotsar jag hvilken som helst att uti institutets kunna, i samma rum, irrymma platser, med bord, skåp m. m., för 48 bergselever, utom institutets egna, i synnerhet som dessa sistnämnda för det mesta operera med helt andra samt mera olikartade råämnen, och de förstnämnda derjemte i allmänhet måste iakttaga en större noggrannhet i afseende på manipulation, vägning c., och fördenskull måste lemnas mera ostörda af yngre och mindre försigkomna elever. Hvad gemensamt hafva för öfrigt institutets och bergsskolans laboratorier? På det förra visar man mångfalden, olikheten och sammanhanget mellan alla kända medel och metoder att frambringa alla möjliga kemiska produkter, de må höra till hvilken konst eller yrke som helst. På det sednare sysselsätter man sig uteslutande med mineraloch metallurgiska proberingar och analyser, med smältningsoch reduktionsmetoder, med utrönande af hyttkonstens egenheter, metodernas fördelar och svårigheter, hufvudsakligen i ekonomiskt och tekniskt syfte, men med ständig ledning af vettenskapernas förklaringsgrunder; med ständigt afseende på verkställbarheten, när yrket drifyes, för att derpå förtjena sitt bröd. Dessa vilkor ge åt bergseleven en helt annan karakter, än den allmänna, förelrädesvis vettenskapliga anda, som bör lifva institutets elev, när han, vid ljuset af teknologiens fackla, följer ett konstmedels eller en metods tilllämplighet och giltighet, för en mängd, i öfrigt helt olikartade konster och yrken. — Detta de begge laboratoriernas oberoende af hvarandra synes också icke vilja egentligen bestridas, enär prof. Å. i sin skrift till jernkontoret uttryckligen säger, att bergsskolan bör, utom sina egna, minst 2:ne ordinarie lärare, förses med eget laboratorium för analytisk kemi och metallurgiv. Här skall således bergsskolan göra jemt t gen ekoromisk vinst; men deremot riskera att laboratoriets föreståndare kan bli utsedd till föreständare för hela det förenade läroverket och derigenom nödgas försumma större delen af sin nuvarande sysselsättning med metallurgien. Eamma är förhållandet med bergsskolans öfriga verkstäder. Följer nu i ordningen att mönstra föreningsidtens starkaste batteri, hvarmed man lagt an på den i sig sjelf lofliga besparingsandan — jag menar påståendet, att den ena samlingen af böcker, modeller och instrumenter skulle blifva nästan öfverflödig att underiållan, emedan dessa äro i det närmaste af lika beskaffenhet vid begge läroverken. Jag kallar detta batteri det starkaste, emedan det torde vara ganska svårfattligt icke allenast för allmänheten, utan kanhända för ännu flera, att institutets och bergskolans, eller institutets och en annan speciell applikationsskolas samlingar a!d,ig böra vara i det närmaste af lika beskaffenhet! Må derföre ett försök, att ådagalägga detta, tillåtas. I anledning häraf bör jag nu förnya min anmärkning i JA 49 af detta blad, att de förhållanden, som för rärvarande kunna ega rum vid de begge läroverken, icke behöfva binda reformatorerna af det ena eller andra af dem. Nu är ju fråga om en nyttig och sidsenlig reform, och då måtte icke sådana hittills följda grundsatser, som bevisas vara felaktiga eller falska, längre böra bibehållas. Ingen nekar, att ju bergsskolans bibliochek bör innehålla allt hvad bergshandteringens litteratur eger utmärkt och af värde. Institutets deremot bör deraf innehålla mindre än uti landtbruk, och föga mer än utiskogsbushållning, byggnadskonst, enskilda yrken 0. s. v. Institutet mångdubblar icke verk i samma enskilda yrke, utan utväljer endast sådana, som befinnas innehålla nya eller förbättrade metoer och konstmedel, hvilka i teknologiska arbeten förut icke förekommit, men kunna tjena att förfullständiga de allmänna grupperna af dylika uti institutets lektionskurser och samlingar. På dett sätt kan verkligen ett och annat arbete komma att på en gång direkt gagna begge inrättningarna; och när härtill lägges, att några jurnaler, t. ex. ett par polytekniska, nägra i fysik och kemi, i praktisk kemi o. s. vy. tillsammans 7 å 8 st. å 20 rdr per år, kunna på en gång tjena begge anstalterna, så kan ej nekas, att den egentliga besparingen här skulle kunna göras; men huru stor? 8 jurnaler å 20, gör 460 rdr. Om institutet, ehuru emot hvad hittills varit hrukligt, skulle antagas årligen köpa ett större arbete i hyttkonst, ett i smide, ett i bergbyggnadskonst, 2 i geologi och grufbrytning och ett i skogshushållning, tillsamman 6 arbeten å 50 rdr, gör 300 rdr. Detta gifver en totalbesparing på bibliotheket af endast 460, eller, för att icke säga för litet, af 600 rdr, hvilket i intet afseende ersätter den oberäkneliga förlusten för landet, att ha ett vigtigt bildningsceentrum mindre än förut. — Hvad besparade instrursenter beträffar, så, hvari skulle de bestå? i en våg, en luftpump, en barometer m. fl. meteorologiska och kemiska instrumenter, hvilkas underhåll icke belöper sig på någon afsevärd summa årligen; men som deremot kunna bringa åtskillig nytta och intresse, om de på flera spridda punkter äro tillgängliga, begagnas eller observeras. Några andra, som behöfvas vid experimenterna, måste ofta inrättas eler ändras för tillfället. Slutligen återstår modellsamlingen. Här skulle största besparingen kunna göras, om icke de begge samlingarne, i motsats till hyad som påståtts, i sjelfva verket voro i det närmaste af olika beskaffenhet. Vid bergsskolan förfärdigas icke en utan flera modeller med åtskilliga förändringar och konstruktioner, t. ex. af ett vattenkonstyerk för en grufva. De äro i sina minsta detaljer, i temligen stor skala, utförda i afseende på vattenhjul, konstregla, storoch småstänger, sättare, kannor, schaktbyggnad, stegväg eller konstvandring, o. s. v. Vid teknologiska institutet, der ingen särskild föreläsning förekommer öfver vattenuppfordring ur grufvor, utan der i stället i särskilda föredrag visas, hvilka och huru många medel finnas att uppfånga natureller konstvunna krafter, och att meddela dessa krafter åt de jegentligen arbetande maschinerna; medel för massors flyttning från ett ställe till annat, i olika direktioner, 0. sS. V.; der förfärdigas och grupperas äfven modellerna efter samma principer — och alltså plaRTR. I les lr NN pr fr Ft a RE AE nn a RN