Aftonbladet – 21 maj 1847, sida 2

Article Image
slagade högeligen, alt denna angenäma bekantskap så snart skulle bli afbruten. Imedlertid öfverenskommo de om att råkas så ofta som möjligt, under den korta tid, kamrern uillbringade i staden. Egennyttans och rofgirighetens aldrig mättade begär slumra intet ögonblick i det bröst, de utvalt till sin boning. Fältväbeln hade i Bergs själ och bjerta upptändt en vild brand. Vakande, sofvande, drömde han ej om annat, än bränvinspannor och kylfat, inmätning af säd, utmätning af gröpe och afräkning för råttfrat. Visserligen hade kronobränncriernas tjenstemän i alls mänhet ej det bästa rykte om sig; men denne öfverträffade dem alla i sina beräkningar, och det innan han ännu hade någon dithörande syssla. Han försummade Jean alldeles. Annars skulle han snart hafva märkt, hvilka förfärliga snaror slingrades om ynglingea; han skulle h3fva räddat honom ur dem, till följe af den oförklarliga hjertats drift, som tvingar äfven den störste bof att, i ett eller annat, stundom vara menniska. Mycket inflytande på denna hans sinnesstämnng hade äfven ett mer och mer märkbart ovänligt bemötande inom huset. Grefven vände sig, i alla frågor, som rörde reparat:onen, uteslutande till honom, och påpekade, liksom händelsevis, för kommerserådinnan, att man endast behöfde tala vid Bergen. Hon, för hvilken Berg och hans förvaltning i flera år varit lika odrägliga, nappade villigt på den utkastade kroken. Bokhållaren Bergs enda lyx bestod i en nästan till ytterlighet drifven finhet i linne, kläder och städning; men numera städades sällan bokhål!arens rum, hans linne tvättades illa, stryktes sämre, än förr, och krusning af krås och manchetter var ej ens att tänka på. Ett häftigt uppträde föreföll i anledning deraf emellan honom och kommerserådinnan, Berg gick då till kommerserådet, klagade, och sökte under sina vanliga ödmjuka krumbugter, att få sin vilja fram; men mötte ett oförmodadt motstånd, och det si mycket skarpare, som Asplund, under sitt tjugutvåårig: äktenskap, aldrig hos sin hustru funnit den minsta vårds löshet. :

21 maj 1847, sida 2

Thumbnail