Aftonbladet – 20 maj 1847, sida 1

KORRESPONDENS-ARTIKEL. Berlin den 26 April 1817. (Slut fr. gårdagsbl.) Konungens svar på adressen ger snart utsigt om en ny landtdag. Det heter väl deri blott, att då ständerna nu torde sakna den för andraganden och önskningar nödiga erfarenheten, så vill H. M. inom nästinstundande år fuliständigt samla dem på nytt; men man kan med visshet påstå att det icke skall dröja fyra år, icke en gång två, innan man nödgas sammankalla ständerna på nytt. Denna förmodan grundar sig särskildt derpå, att man icke skall Iyckas förmå den nuvarande landtdagen till något val af det i patentet antydda utskott och af deputatkentn. för statslåns beviljande, med hvilkas tillsitining någon vidare landtdag icke skulle behöfvas. Mot denna tillställning höjer sig icke blott hela landets röst, utan äfven en stor mängd landtdagsledamöters; vådan är här alltför ögonskenlig för att kunna förbises. Vägrar landtdagen att förrätta dessa begge val, och beviljar den icke det önskade samtycket till lånet af 26 millioner Thaler för den stora östra jernvägens anläggning, så år patentet angripet i sin grundval och kronan nödgas ganska snart återförsamla ständerna. Ty penningar behöfver man nödvändigt, men sedan det är erkändt att något statslån icke är möjligt utan ständers borgen, skall likväl ingen försträcka en enda skärf åt staten, som utan denna borgen saknar all kredit. Den enda styrkan för ständernas rättigheter ligger häri; detta är den jordmån, hvarur allt annat skall uppgro; och handhafves detta försvarsvapen med skicklighet och mod, så betviflar ingen att enväldet måste gifva med sig. Oppositionen har beklagligen ingen afgjordt stor talang, som förmår vinna inflytande. Det fattas vår andra kammare en Mirabeau, som med hänförande vältalighet kunde leda kammaren; förhandlingarne blifva härigenom ganska torra och enkla. Mcn ändå befinna sig bland de deputerade, från nästan alla provinserna, män med snille och karakter, hvilka med hvar dag inse mer och mer hyad deras pligt fordrar, för att icke stå med skam inför sin provins, sitt land, inför hela Tyskland. och Europa. Dessa deputerade sammanträda på en särskild klubb, och bereda sig på besvarandet af konungens svar, genom en förklaring öfver Landets rättigheter. Rhenländarne, anförda af hr von Beckeratb, Hansecmann, Mcwissen och Kampfhausen stå till större Adelen beredda härtill; de deputerade från Woestfalen, som förenat sig kring friherre vYon Vinke, instämma med de förra, likasom Preussarne och Polackarne, i hvilkas spets står landtdagsmarskalken för provinsen Preussen, burggrefyen von Brunneck. herrarne von Auerswald, Bardeleben, Platen, m. fl. Till dem sluta sig en ansenlig del Schlesier med deputeraderna från Breslau, hrr Milde och Tschocke ill ledare. Från de öfriga provinserna hafva äfven itskilliga förenat sig med dessa, och man kan vänta utt alla de, som vid adressdebatten röstade mot refve Arnims amendement, äfven komma att delaga i Rättsförklaringen.. Penna förklaring, hvarill friherre von Vinke gjort utkastet, förklarar pa.entet af den 3 Februari oförenligt med lagstifthingsåtgärderna af 4815, 1820 och 1893, och alt patentet derföre icke kan af ständerna mötas med let samtycke, som fordras för att välja statslånisutskottet och statslånsdepulationen, eHer gå i borgen för statslån. Omkring 450 deputerade hafva för hHärvarande undertecknat deklarationen, genom hvilken landtdagsmarskalken von Rochow anmodas ut genast bringa den under diskussion, så att ett tändernas beslut deröfver må kunna fattas. Fråan är nu om landtdagsmarskalken skall gå in på lenna begäran, hvilket beror på honom sjelf, enligt and(dagsordningen, eler om han vill draga ut på iden dermed, hvilket han. också kan. Kommer imnet under diskussion, och förklaringen vinner najoritet, så tyckes intet annat återstå för kronan, in att upplösa landtdagen och genom nya valvädja ill folket. Allmänna önskningen är, utan märkbara indantag, för en sådan utgång. Na val skulle, i röts af. de kringskurna valkättigheterna, bringa en nängd nya deputerade i riksförsamlingen och gifva lenna en helt annan karakter. Stadnar åter oppoitionen i minoriteten, så skulle dock denna, bestånde af fiera hundra deputerade, protesterande mot ut hvad som i följd af patentet företoges mot lanlets rättigheter, medföra stora och vigtiga följder; ramför allt skulle resultatet af något statslån. icke mna äga rum. ij