i Nå väl! det påstås, att Berg, icke nöjd med att beherrska kommerserådet, äfven wille i tysthet råda öfver frun... det säges, att i deras ungdom... kort sagdt: det bar gått förnämt till i huset. ... Ni är mig just en stor slyngel, min kära Grönstedt! svarade grefven småleende; men jag ser... cest tout comme chez nous! Det skulle i alla fall vara intressant att veta det sanna förhållandet med den der yngre brodern ... Om herr grefven tillåter mig säga min mening, så... man bör då för fan i våld aldrig efterforska saker som kommit i glömska, särdeles när de hänga så här tillsamman .... Hur millioner attan tunnor ... känner grefven så noga, hvad grefven kan komma att få veta?... Men... föratt kunna fullgöra det uppdrag herr grefven gifvit mig, är först och främst nödigt att jag får permission för mig, samt för JM 417, M 30 och JB J1...n Hvad skall det tjena till...? Herr grefven behagade påminna sig att jag behöfver medbjelpare ... de karlar jag uppräknat, äro alla födda af bättre folk... alla ha de studerat... en bar till och med tagit graden. Och penningar torde ... Ni skall få begge delarna, Huru mycket tror ni er behöfva? Åh så der en hundra riksdaler att börja med ... Nå, nå Grönstedt, vi skola taga till lagom... likväl vill jag inte knussla, blott ni utför ert uppdrag. Gif mig papper, penna och bläck!n Snart var permissionen skrifven, hvilken tillika med penIningarne lemnades i fältväbelns händer. Om något skulle förefalla, herr grefve....x Så skrifver ni mig till under Holmbergs adress... med dubbla kuverter, förstår ni.... Och skulle det bli nödvändigt, att vi träffas, så sker det antingen i Carlbergsallten eller på Monbijou.n Fältväbeln gick; grefven såg brydd och fundersam ut. Du måtte väl aldrig, sade han för sig sje!f, vilja taga dig till att likna Bergen och vilja spela min herre?... Nej! det är impossibelt! Hvad är egentligen ändå det der packet emot en man af min börd? Utomdess är han min fältväbel. .. karlen vore ju absolut olycklig... likväl skadar ej att vara försigtig... han skall aldrig få något vittne på I mig... det är sant, ingen skulle tro honom... men bäst är ändå att undvika skandal.... Grefven ringde; hans kammartjenare inkom. Holmberg,, sade han, jag vill stiga opp. — (Forts) ); CARL von ZEIPEL. vy