Aftonbladet – 19 maj 1847, sida 3

Joperan, ty eljest kenna båda vara ungefär lik: Itill åren) säger till Robert vid raffelbordet: att pengar äro Chimärer, begagnom dem ändå, ty det första rådet, Bertram-Argus ger sina klienter, är, att anskaffa en summa penningar af 30 å 40,000 Riksdaler — Banko, det förstås. Det andra rådet han gifver är, att den nya tidningen icke behöfver hafva några principer; men deremot inskärper han flitigt att den måste hafva ett lika vidsträckt format och omvexling af ämnen, som Aftonbladet. Se här huru Minerva derom ultlåter sig: Första spalten i gårdagsbladet, genast i början, talar om angelagenbeten deraf, att den nya tidningen innehåller ej blott en lika stor, utan äfven en större, så att säga materiel fullpständighet, än Aftonbladet. Samma spalt, raden 3 nedifrån, heter det, att den nya tidningen bör derföre ock låta sig angeläget vara, att ej heller qvantitatift lemna åt publiken mindre, utan snarare mera valuta för dess penningar, än Aftonbladew. Tredje sidan 2 spalten midtpå, läser man slutligen, att huf,vudvilkoret är, alt det nya bladet utgifves åtminstone i lika stort omfång som Aftonbladet, och att det erhåller ej blott samma materiella fullständighet som detta, utan en ännu störren. Det anföres nemligen hurusom hr Hjerta de facto förskaffat sig ett monopolium på sitt blad, derigenom att han uppdrifvit kostnaderna för uppsältningen af en tidning med samma matersella fullständighet som Aftonbladet till minst 50 åa 40,000 rdr om åretn. — — (Vi kunne bär komma Bertram till bjelp med rättelse af ett litet misstag. Kostnaderna för Aftonbladet gå nemligen vida närmare 70.000 rdr bko om året än 50,000, och efter den sista tillökningen i format, som inträdde i förra veckan, gör utgiften för papper och stämpelafgift ensamt, om samma format skulle för framtuden dagligen bibehållas, öfver 30,000 rdr bko, hvilket när som helst kan visas i detalj.) Bland de skäl, på hvilka Minerva stödjer den satsen, alt det betyder ingenting hvilka principer en tidning förfäktar, anföres t. ex. alt ingen tidning är för versatiliteten af dess politiska opinioner, hvilka i orde!s egentliga bemärkelse ändras efter den vind som blåser för dagen, mera föraktad och förtj.nar att vara det, än den engel-ka Times, hvilken Aftonpbladet just tyckes hafva tagit till sin föresyn; och likväl har Times i sjelfva England den pojemförligt största cirkulationenx. Hår kunna tvenne misstag anmärkas; det första, att Aftonbladet är alldeles motsatsen ull Times i det afseendet, att Aftonbladet ifrån början alltid stridt för samma politiska principer; det andra misstaget ligger i uppgiften om cirkulationen. Utom tre eller fy:a veckotidningar, såsom t. ex. Weekly dispatcb, Weekly chronicle, Illustrated London News, hvilka hafva 50 å 60,000 abonnenter, har nemligen under sistlidet år en ny daglig tidning, Daily News, uppstått, hvilken så väl för dess konseqvens i liberala principer, som för det billigare prise!, 3 pence i stallet för 5 per nummer, hastigt spridt sig så, att den redan räknar flera abonnenter än the Times. Vi hafva imedlertid egentligen anfört eitatet för a.t gifva ett prof på den särdeles naivitet, som ligger deri, att utgifvaren af f. d. tidningen Argus, hvilken så många gånger seglat den politiska kompassen rundt om, talar om det förakt, som versatiliteten i politiska opinionen förtjenar och ådrager sig. Det torde man kunna kalla att tala af egen erfarenhet. Om nu sällskapet vill först gifva 30 a 40.000 rdr och sprida den nya tidningen gratis 2 a 3 månader, så lofvar dena nya Bertram att den skall få minst 3000 abonnenter. Detta kan man kalla något; men skall tidningen blifva hka stor som Aftonbladet, så förslår det ändå ty värr icke till 3:delar att betäcka kosinaden, i synnerhet så länge icke tidningen understödjes af annonser, hvilka man icke vinner i ett enda tag. Bättre råd måste det således vara.