Aftonbladet – 19 maj 1847, sida 2

Journal des Savants, Spectator, Encyclopedien, och Gud vet allt hvad tyget heter. Knappt mäktig att dölja sin förvåning, frågade grefven: Men hur har han haft tid till så mycken läsning ? Ack, nådigste herr grefve! Man har tid till mycket, om man använder den rätt!... Då unga herrn ej kan klifva så högt, han vill, tillade Berg, för att skryta med sin elev, så söker han att bli rik;... men derutinnan ligger en, för andra ganska lätt, men för honom ganska svår sak i vägen ...n Grefven lyssnade med spänd uppmärksamhet... Jag är ej i stånd, fortfor Berg, suckande, alt få honom till att handtera det packet, fabriksfolket, efter förtjenst. Han påstår, att de äro menniskor ... och ...och... och då...vinner man icke mycket. Men nu har jag stål! och sladdrat bort tiden både för nådig herr grefven och os MIM Alldeles inte, min kära vän, alldeles inte! Och för at! bevisa er det, vill jag säga er, att till de vackra knäoct skospännen, som ni fålt af kommersrådinnan, höra äfver ett par vackra skjortknappar. Han uppsteg, öppnade lådan i ett spegelbord och framtog ett par sådana. . Bär dessa, sade han, såsom ett minne af den, hvilker förstår att uppskatta era meriter emot det hus, hvari har snart skall inträda... Framför allt värderar jag er vänskaj för min åsidosatta svåger. Ni skall få se, att af den gos sen blir något dugligt! Tycker han om lektyr, så skall ja; skaffa honom så många böcker, han står ut med att läsa! .. Farväl nu, min kära bokhållare! Efter paraden skall ja med en arkitekt rådgöra om, huru den ifrågavarande re parationen med minsta kostnad må kunna åstadkommas Farvällp Under djupa bugningar aflägsnade sig bokhållaren. Ha, ba, ha, hal skrattade han för sig sjelf, då ha Ikom ut på gatan. Så skall man blanda sina kort! S losynlig jag ser ut, har jag dem om lillfingret allihop oci snor mig pengar och presenter som gräsl... . Grefven kastade sig åter i ottomanen. Bokhållarens yt! randen om Jean hade i högsta grad upprört honom. ... Herr Jean vill ej bli embetsman af fruktan fö mannamån ...! ej officer, emedan prygel och gatlopp fin ,Inas...! Den pojken är ta mig tusan farlig! Grefvens rörelse blef så stark, att han sprang upp oc gick häftigt fram och tillbaka. Han bör inte få gå lös. Om jag, till och med, ick