SAST VUATSvy ff SUL GRICHS UVIJGR BHILVTEN SVE HATE rande i sammandrag såsom entreakt; vi tro imedlertid att äfven detta effektrika nummer med fördel skulle kunna åter upptagas. —U— i i (Insändt.) NÅGOT OM NORDAMERIKA. (Slut fr. gårdagsbl.) Lyell anmärker: Läraren finner läst, alt om andra vetenskapsgrenar kristnas på samma sätt, så riskerar lärjungen att från akademien komma utiverlden, med sin resnonements förmåga försvagad och sitt förstånd mystifieradt. — Efter 18539 äro tre fjerdedelar af vetenskaperna väl till namnet, men ej i verkligheten föredragna. Kemi och botanik bade 1840 —44 från 3 till 7 studenter, gcometri, astronomi och experimentalfysik knappt flera, mineralogi och geologi, som 48 år förut, föredragna af samma professor, haft fulla auditorier, hade nu 10—42, och den första af forskare i asiatiska språken 1—2 åhörare. Advokaterna för universitetens bibehållande, sådana de äro, säga att lydnad och undergifvenhet för auktoriteter äro de huf vudsakligaste och nästan enda dygder, som böra inplantas i de ungas sinnen. Som naturfurskare anför L. d:r Whewells ord: Mathematiska vetenskaper äro fasta och permanenta. De gamla sanningarna skola alltid bliva sanna. I de filosofiska och naturvetenskaperna försiggår en ständig förändring. Ett gammalt system i. vederlägges och ett nytt står upp. Ingenting! är der gammalt, intet beståndande. Lärjungen måste misstänka att läraren cch lärarens tro blott äro till en dag. Hos en ung man hörande cn lörare i dessa vetenskaper måste sinnet icke kunna få en säker öfvertygelse om sanningens oföränderliga och fasta natur. Han ) blir en rastlös speculator, kriticerande hvad :; som blifvit gjordt, försökande att gissa till hvad t som skall blifva värsta steg.t. Han är krit! ker i stället för lärjunge Vid mathematiska i studier litar lärjungen på läraren, kan ej neka; sitt bifall, ej känna sig som like eller domare. Derföre äro mathematikens orubbliga sannin6 gar och verk af obetviflad förträfflighet (såsom , de bästa klassiska auktorerna), de för univer-!( sitetsstudier mest passande ämnen. Lärjungen,! sysselsatt med dessa, respekterar sin lärmästare. ! Hvad tycker läsaren om dessa historiskup sat-j! ser? Äro de igenkända? Lyell anmärker, sid. , 306: Dessa mathematiska och klassiska stu-; dier äro just de, der minsta frågan är att stu-! denten skall misstaga sig, äfven om han studerar dem ensam hemma Det-bör vara ett! af hufvudändamålen att gifva honom sunda tankar i ämnen, som ega sammanhang med moral, politik, och naturvetenskap. Han behöfver här en pålitlig ledarcs hjelp, som kan lära honom väga bevisen, peka ut de steg hvarmed i detta vetande sanningen blifvit närmad, de försigtighetsmått som böra iakttagas vid samlandet af facta, dragandet af slutsatser, de fördontfar som strida mot ren undersökning; en lärare, som då lärjungen är intresserad af de gamles verk, kan påminna honom, att som kunskap är progressiv, så måste han draga sig till nytta i sin egen tids upptäckter för att få mera om-l, fattande och riktigare vyer än hans föregångare ; egde, äfven de med större förmåga och Genius begåfvade. Englands räddnirg har under dessal: skildrade olyckliga förhållanden vid universite-s i j j l s J I Ö l 1 I t å 1 ten varit, att de derifrån bortvisade vetenskaperna !ålt rum hos nationen och odlats vid särskildt för dem gjorda institutioner. . Vi komma nu tilt vel. II. I Frederich (Marylanvd) sade mig min kusk, då jag skulle betala honom, att en af mina noter var dålig, en blott perstnlig,: j-g bad honom förklara sig,l!s och han sade då att han sjelf gaf ut sådana.li En min vän, sade han, som i Båltimor håller ! ostronbod, föreslog en ging att jag skulle teckna l! på 23 sådana noter, med löfte att han skulle sprida dem om jag ville äta deras värde i ostron. : De gingo alla ut och vi hörde aldrig talas oml; S d dem. Det synes som han och hans vän i deras mån påskyndat penningekrisen., (Vol. II i sid. 8). Å EN umerikanare sade till Lyell: De olyckligaste perioder i vår historia hafva varit krigen om presidenternas efterträdare. Vi äro alltid sysselsatta med detta slags borgerliga krig. För att trösta honom sade Lyell, att i alla fall mindre blod flutit i deras strider för statens högsta styresman än å Englands för rätta arfvingar till thronen. Han svarade: Ja, här har a förstörts mindre antal kroppar, men cj själar. d En president, som eger 6000 embetsmannaplatser i sin hand, har vida större medel till mutning och korruption än er H nric VIII hade, i ven sedan han plundrat klostrens tillhörighe.er, (sid. 83). I vol. II. af L:s resa förekomma högst få yttranden om F. St. emedan deri skildras det engålska Amerika. Några må dock anföras. IL. berättar att en amerikanare sagt:l, Om F. St. finge Canada i sitt våld,j så skulle g de förbättra (improve) fransmännen bort från ) jordens yta. Det är väl en sådan förbättring r hr P. skulle vilja verkställa i sin tur med F.I I II 6 f j -— 3 -— nr nr An Par St. — Ett fult drag af amerikanarna berättar L. neml. att under oroligheter i Canada oroliga gränsbor, s.k. sympathizers till flera tusenden beväpnade strömmade in att bjelpa insurgenterna. — De som beklaga d-mokratiens i F. St. nyligen vunna förökade makt, tillräkna den, li som jag tror ej u:an skäl, att män af störstall talent och moral:skt värde försummas, och atts den gifver afunden kraft att, dold und:r jemn-! likhetskärlekens mantel, utestänga sådåna med