Aftonbladet – 5 maj 1847, sida 3

lvärdigt sluta dagen cch göra aftonen fullkomligt animerad, fattas endast dans... societn är stor nog, och inom en qvart skaffar du eller jag musik! Ah mon. dicu, så superb ide!, skrek baronen himmelshögt. För Guds skull, min nådigsste fru Asplundi Hon, smckrad och förtjust, hur skulle hon kunnat neka två så förnäma herrar något? ... Den en ansåg hon nästan för sin måg, ... den andre hade ju kallat henne-.-. nådigaste fru! i För mig mycket gerna, svarade hon; likväl måste jag förut tala vid Asplund. ; Då vi hafva fru Asplunds samtycke, äro vi-säkra om hennes herr mens; hat vore ju värre, än en tiger, en barbar; en tyrann, om ban kunde neka så sköna läppar, hvad de begärde! fullföljde baronen. Jag skyndar alt genast skaffa musikl! H Nej, det blir min sak! inföll grefven. Jag ber blott, att en domestik får gå bort med den biljett, jag går att skrifva.n : Men, herr grefv, det är så få unga herrar ... sade fru Asplund, tvekande. . Ingenting i verlden är lättare hjelpt, än det, menade baronen. Om fru Asplund tillåter, skall jag skicka bud till några af mina vänrer, som länge önskat göra herrskapets bekantskap?. Detta instämde just icke helt och hållet med grefvens önskan; ban ville vara säker cm flickan och penningarna, innan andra personer, som kunde komma honom i vägen, infördes. Men vid betraktande af sin börd, sitt: utseende och-de framsteg han gjort både hos flickan och hennes mor, utbrast han: Förträffligt, min vänl Hvar och en skyndade att utföra silt uppdrag: fru Åsplund, att tala vid sin man, grefven att efterskrifva musik, och baroren att skaffa dansörer: — (Forts:) Va CARL von ZEIPEL,