Aftonbladet – 5 maj 1847, sida 1

ej kunnat undgå bjuda dem, men att hon i sjelfva verket önskade dem dit, der pepparn vexer. Den så oändligen smskfulla och högtidliga kyssningsceremonien, fruarne emellan, på mun, och för flickorna på värdinnans hand, var öfverständen, och nu kom ordningen till herrarne, att ömsesidigt kyssa hvarandra på öronen. Modet kräfde ovilkorligt detta ödmjukhetsoffer. :Hvar och en af dem miste fram, buga och föra fru fabrikörskans just ej lilla och mjuka hand till sina läppar. Alla intogo sedan åter sina platser, i det ljufva hoppet, att det snart skulle bli:va något vidare af. ; Klockan hade länge sedan slagit ett i matsalen; Matlusten var nära att stegras till lidande, i följd af det marterande bruket, att alla rätter skulle stå på bordet, och ur salen, såsom ur en ångpanna, ett qvalm af matlukt inströmma i förmaket. Herrarne sände längtansfulla blickar till bränvinsbordet, damerna vexlade besynnerliga, hemlighetsfulla ögonkast med hvarann ... fabrikören och hans fru sågo oroliga åt dörren. Nu hördes ändtligen tvenne vagnar stadna vid porten. Charlotte tittade flyktigt ut genom fönstret... och Asplund sade helt förnöjd: ; Gud vare lof! nu äro de då bär, så att man kan få taga sin aptlitssupi I l Fruntimrens nyfixenhet hade nått sin höjd; man trodde sig känna den Asplundska societn, man hade ingen aning om hvad komma skulle. Ljud af röster hördes från förstugan. Den stolte fabrikören och hans ännu stoltare maka sprungo sjelfva att öppna salsdörren ... och gåtan löste sig omsider. För de nyfikna gästerna uppträdde ett Peru af guldgaloner och silfverbroderier. R Äfven de tre främmande herrarne måste vid sjelfva salsdörren göra nödvändigheten till dygd och ..kyssa fru värdinnans hand. Hon, hufvudyr af glädje, visste knappt om hon skulle våga lemna fram den; det skedde likväl. Man ingick derpå i förmaket, der damer och herrar presenterades; med accentuerad stämma utsade herr Åsplund: i Herr grefve Adelbeim!... herr baron Barnekow!...-. herr öfverste Torviggel :