——A AA A ———— LALLLAALAA LA AA tt på näsan åt dess gammalmodiga form; ty vid den tiden började man här och derbos de förmögrare varseblifva små raka byråer af måhogny med hvita marmorskifvor; men söta mor sade alltid tröstånde: Söta Charlotte, du får ej stöta gamman! Så fort du gjort ditt val bland dina förnäma friare, så ger nog söta far dig både den och andra moderna möbler. till bröllopsutstyrsel, derom kan du vara öfvertygad., Och Charlotte var öfvertygad. D.1 var henne;ej obekant, att detta kalas i dag gafs endas! för hennes skull, och att föräldrärnes, i synnerhet modi:ns hela diktarn: och traktan gick ut på att ådagalägga den rika infattning, som skulle komma att omgifva deras dotter, hvilken, lik en auktionspersedel, utställdes till beskådning, att på kredit inköpas af den förnämaste. Derföre rådgjordes nu. med hårfrisörskor och fruntimmersskräddare ) om bästa medlen att upphöja Charlottes behag. Ännu bade ej det största och vigtigaste af modeverldens; alla fredsbrott inträffat i hufvudstaden. Ännu hofverade styfkjortlar och panierer; icke ens den stickade sidenstubben var ännu af det yngre och elegantare slägtet aflagd. Vid modrens inträde satt Charlotte i en underklädning af hvitt bomullstyg och insvept i sin puderkappa. Håirfrisörskan stod bakom henne och lade sista handen vid hennes chevelure. Kors bevara mig skrek fru fabrikörskan, hvad maan Björkström i dag klädt dig bra! Hvad denna frisur är dig, mitt söta barn ! Ja, är det inte sannt; söta fru, att: det klär lilla mani seli? Och se chignongen och -lockarne fodan .. på det här viset kan jag bäst visa mamsells långa hår. ) Före 4800-talet sydde högst sällan något fruntimmer sina egna kläder. Sömmerskor funnos ej heller, utan i stället ett lofigt :fruntimmersskräddareembete.