Aftonbladet – 4 maj 1847, sida 1

I MV MU— — OO Den inträdande var en man, liten till vexten och ytterst spenslig. Omkring ett tiotal år kunde han anses vara yngre, än sin principal. Hans åtbörder voro ödmjuka, hans gång krypande, hans blick lurande. Han talade ovanligt tyst och ceremoniöst, ofta mumlande, sällan högljuddare, än en katt, som spinner. Berg har dröjt bra längel upprepade fabrikören ånyo till den bugande. Jag måste hafva några upplysningar om, hvartill det sist ingångna silket användes. pSkall ha äran berätta allt. Goda nyheter, hr fabrikör, goda nyheter! tillade han, i det han höjde sin blick, och lika hastigt sänkte den mot golfvet. Hvilka då, Berg? T Jag ber vördnadsfullast om ursäkt för mitt dröjsmål. Men ... jag var först på grosshandlar Setons kontor, för alt betala honom hans 300 daler... Ack, hr fabrikör, den som vore så lycklig och egde allt det guld, som finns i det gamla öansenliga nästet, ban kallar sitt kontor, knappt en fjerdedel så stort, som detta! Nå, nå! fabrikören är millionär, han också; men frun skulle aldrig tåla ett så osnyggt kyffe... och Seton är ogift, han... Jag gömmer det bästa till sist, hr fabrikör... Så gick jag upp åt Cathrina till, för att tala vid den der nyligen hitkomne skicklige franske silkesarbetaren. Jag gjorde just som hi fabrikören befallt... gaf honom 30 plåtar alt betala sir skuld med... vi låta honom få de tre rummen in på gården, mat ur hr fabrikörens eget kök, samt minst en butelj vin om dagen... oundvikligt!... och pengar, nör har åstundar ... och jag vågar försäkra att inom ett halft å) skall: han iråkat en sådan skuld, att ingen ens vågar tänk: på att utlösa honom. Då göra vi upp hans räkning.-. och han är fabrikshjon.n Rätt bra! rätt fint uttänkt, min kära Berg! lydde svaret En liten paus uppstod, hvarunder fabrikören i hast be räknade, huru stor vinst den skicklige utländningens fram