a 238830 De i dag på f. m. ankomna utländska poster medförd2 tidningar från Paris af d. 49, från London af d. 20, från Berlin 2f d. 22 och från Hamburg af d. 23 dennes. PORTUGAL. De sista underrättelserna från Oporto gå till den 11, från Lissabon till den 40 dennes. På förra orten stod allt såsom förut; och ifrån Saldanhas böggvarter hade man inga underrättelser. Deremot lät det illa för regeringens sak, i sjelfva hufvudstaden. Sa da Bandeira bade lyckats samla ihop en ganska betydlig styrka, och hans avantgarde under grefve Mello hade redan framryckt åt:a mil ifrån S:t Ybes, hvarföre de ifrån Lissabon dit detacherade trupper måst draga sig tillbaka till Azeitao. Brödpriset hade stigit betydligt, och bankens sedlar fallit till 30 procent und:r pari. . Under dessa bekymmersamma förhållanden och fruktan för uppror af hufvudstadens befolkning, h:de ministrarne genom grefve Tojal och Dom Manoel af Portugal vändt sig till engelska sändebudet, för att begära en militärisk intervention. Sir Hamilton Seymour har svarat, att exgelska krigsmakten väl skulle lemna beredvilligt skydd åt Kongl. familjen, om den angreps personligen; men att under ingen förevändning den kan mellankomma, så länge det blott gäller en regements-förändring, utan fara för den regerande dynastien. Derpå blefvo, samma dag, alla i staden permitterade engelska officerare genom signal återkallade till flottan. SPANIEN. Drottningens utfärder hafva framkallat oangenäma foltdemonstrationer. Så snart Hennes Maj:t ämnade sig ut til Prado, hvarvid hon vanligen sjelf körde sin kabrio!et, och Den Fransesco, hennes svärfar, merendels for efter henne i ett annat enkelt åkdon, trängde sig folket å gatorna och ropade lefve Drottningen, lefve Konstitutionen, lefve National-gardetp, 0. s. v. Men man hörde ock talrika rop: ned med Moderados,, ned med Konungen,, lefve Friheten,, lefve Espartero, m. fl. Ofia blef trängseln så stark, att Drottningen icke kunde komma fram. En gång fattade en person i hästarnes tyglar och ropsde till Drottningen: lefve friheten! — hvarpå Hennes Maj:t leende svarade: ja väl, lefve friheten! men låt mig ock få fritt passeran. Imedlertid gick saken snart för långt. Vid återvändandet till residenset, och fastän Drottningen under flera timmar kört fram och tillbaka för att visa sig för folket, stormade massan så våldsarat fram, att polisen och stadsvakten måste skaffa rum åt vagnen. Det kom till strid. Flera blefvo skadade och en polisembetsman svårt sårad. Derefter har en kungörelse förbjudit alla större folksamlingar på gatorna, och Drottningen far nu endast ut mec militär-eskort. Arresteringar hafva äfven sket efter det omnämnda våldsamma uppträdet. FRANKRIKE. Det ansågs i Paris vara säkert, att hertigen af Broglie skulle komma att afgå till Londor såsom ambassadör, i stället för grefve S:t Au laire. Man politiserade mycket angående möjlig följderna af Konung Ottos afsägelse, och de tros att den schism, som uppstått mellan en gelska och franska diplomaterna i Athen, til stor del upprumnit utur förutseendet af stridig: intressen. Man vill nemligen veta, att Ryss land ämnar såsom kandidat föreslå hertigen a Leuchtenberg; engelska kabinettet vill en prin: af Koburg; franska hofvet är benäget för el neapolitansk prins; Österrike och Preussen skol icke ännu hafva förklarat sig. Man skulle nä stan tro, alt grekerna icke hade alls med saker att göra. I Paris befarade man, att kejsar Nikolai sjuk dom skulle tillintetgöra rese-planen till Stutt gardt och Frankrike; men imedlertid inredde rum åt H. K.M. i Wärtembergska palatset, och i Frankrike bereddes ett stort läger vid Fon tainebleau. Franska deputerade-kammsren hade remitte rat till ministeren flera petitioner om återstäl lande af Napoleons namn på den af honon grundlagda staden Bourbon-Vendee, samt on hans bilds åter anbringande på hederslegionen kors. Man hade fått underrättelser ifrån Egypten att ett krig utbrustit mellan Mehemed Ali oci RR RR AK RP KR NR AL