Aftonbladet – 29 april 1847, sida 3

afgjordt, att bergsskolan icke kommer at förläggas vid något bruk? Jag känner icke huruvida, då denna fråga för några år tillbaka var å bane, sådane motskäl gåfvos, att all förhoppning i det hänseendet måste utstockna; men under förutsättning att så icke var förhållandet, vågar jag anhålla att med några ord få vidröra ifrågavarande ämne. Ett bland bufvudvilkoren för en sådan inrättning, som bergsskolan, är obestridligt, att den i pekuniärt hänseende lätt tillåter inträde, eller med andra ord: är så litet d;r som möjligt. Detta vilkor uppfyller icke Fahlu bergsskola. Många mindre bemedlade, för brukshandteringen nitälskande bruksbetjenter skulle önska der kunna genomgå en kurs, men måste slå den ur hågen, emedan den är så dyr. Cirka 2CCO rdr rgs, hvilka vanligast åtgå för hela kursen, äro ej att taga på hyllan. Låtom oss se hvad som kan orsaka denna stora penningeåtgång: Utom det att stadslifvet i allmänhet medförer större utgifter än landtlifvet, hvaraf eleven under sin vistelse i Fahlun nogsanit bar känning, är det ej nog med dessa utgifter. Blott det teoretiska af lärokursen kan inhemtas i Fahlun. För att sedermera tillegna sig den praktiska delen, nemligen inöfva någon smidesmethod, masvgnsskötsel m. m., måste han underkasta sig stora utgifter å resor till ofta mycket aflägsna, för smideseller masugnsckötselns inhemtande bestämda, platser. En och annan elev måste till och med, i brist på medel, afsäga sig nyttan och nöjet af dessa resor; och har väl då bergsskol!skursen för honom varit hvad den bordt? Huru annorlunda vore ej förhållandet om bergsslo:an vore förlagd vid ett lruk, der; utom de tillfällen till teoretisk undervisning, som kunna erses behöfliga, äfven funnos verkstäder, nödiga att meddela eleven kunskap om. de mest förekommande smidesmethoder inom landet för det tidsmomentet, såsom t. ex. för närvarande en Tyskhärd, en Lancashire-härd, en puddelugn, en vällugn, möjligen också en masugn. Uti dessa verkstäder skulle eleven få handlägga arbetet under skickliga lärare och yverkmästare. På sådant sätt undginge han de ofvannämnde långa och dyra resorna, och, hvad bättre är, vore i tillfälle. tegagra kvarje ledig sturd. till bandlöggande af det arbete, som för honom vore hufvudsak, hvarigenom en myrket större grunaligh:l kunde uppnås än hvad en så kallad smideskurs eller masmästerikurs på några veckor åt Feablueleverna kan meddela. Till de här ofvan antydde fördelar, som en bergsskola vid ett bruk skulle hafva framför bergsskolan i Fahlun; nemligen mindre dyrhet och förvärfvande af ojemnrförli,t mera praktisk färdighet, kommer ännu en, som icke mindre vigtig, nemligen elevens tillfälle att få närvara och deltaga uti de vid brukskandteringen och det praktiska tifvet i allmänhet m st förelommandesysselsällningar. Af bura stört värde sådant skulle vara för eleven, är klart för en hvar, som något gripit in i det praktiska lifvet. Såsom cxempel kunna anföras följande sysselsättningar : kolvedsutsyning, blädning eller trakthuggning, kolning, milors afsynande och uppskattping, synande af stångjern, inoch ut-vägning af stångoch tackjern, till landtbruket hörande göromål, till byggnader och reparationer hörande åtgärder, bokföring m. m. Rätta tiden för inhemtande af detta kan sägas vara under vistelsen vid bergsskolan (så vida tiden öfrigt rätt användes), då man vanligen är genomrängd af en stark ifver att deltaga i allt praktiskt, nen hvilken ifver efter slutad kurs mången gång ej ir i tillfälle att inhemta sådane detaljer, som ofyannämnde. —N.