Aftonbladet – 29 april 1847, sida 3

-I rotknölar förblifvit friska. Af 3 andra armer anföres att der blasten stod yppigast blef skörden mest Jangripen af sjuka. Mr Russell, -sekreterare i Trafalgars åkerbrukssällskap i Fifeshire, anförer flere lexempel att der potatisblasten tidigt skadats af frost har ingen sjuka infunnit sig, hvaruti-3 farmer instärama. Blott ett enda exempel anföres på blastens afskärande och det af sir John Richardson, som berättar att i Perthshire har han ej funnit flera friska potatis än några af hans egna på hvilka stjelkarne afskuros tidigt, och hos en torpare som gjort på samma sätt för att fodra sin ko med blasten. — Tidig upplagning anföres af flere såsom ett medel att undvika potatissjukan, och anförer mr Scott i Edinburgshire, att den hos honom tidigt upptagna potatisen förblef frisk, då den öfriga, som upptogs sednarc, skadades. Afven anföres att sent satt potatis förblef frisk. Härvid kan man ej undgå att göra den anmärkningen, att nordligt läge, blastens afskärande, sen sättning och tidig upptagning som verkat lika, egentligen utöfvar samma inflytande: nemligen vextlighetens hämmande innan potatisen uppnått en viss grad af mognad, hvilket synes haft ett välgörande inflytande på de sednare sorterna. Med de tidiga egde ett motsatt förhållande rum, neml. att de voro fullt utbildade innan potatissjukan infann sig, och dess blast då redan vissnad. Förvarinyssätt. En allmän erfarenhet att ej sjuk potatis smittar frisk, om den äfven är blandad tillsammans, anföres af de skoitska farmers. Såsom bästa förvaringssält anföres af de flesta, smärre potatisstackar, väl täckta med ett-tjockt halmlager, men med en tunn jordbetäckning öfver. Mycket jord, hvarigenom större tryckning på potatisen uppkommit, har alltid visat sig menlig. Afvenså att tidigt pålägga jorden, hvarmed man bör dröja i det längsta. Att vädra potatisen, d. v. s. att utsätta den någpn tid för luften, tilloch afstyrkes. — Bäst bar visat sig att förvara potatisen torr utan inblandning af andra ämnen, ett sätt — yttrar sig sällskapet — som långvarig erfarenhet pröfvat riktigt., — Sand, kalk, gips, stenkolsaska, dyjord, fuktig dy m. m., bar blifvit försökt till blandning, fast utan framgång för potäternas bättre förvarande. Åf dessa ämnen har kalk mest blifvit begagnad; 35 farmers tillstyrka och 43 afråda dess begagnande, likasom begagnandet af alla andra ämnen till potatisens uppblandande. — Tjugofyra farmers hafva med fördel blott plöjt ned potatisen på åkern och lemnat den så öfver vintern. Detta sätt kan ej hos oss användas, och anses i Skottland med skäl såsom menligt för den efterföljande grödan. Potatisens förvarande under tak tillstyrkes af 8 och afrådes af 4 farmers. Huruvida potatisen bör omskoflas och plockas i källarne, derom äro tankarne mycket delade. Ingen tillstyrker potatisens torkande på kölna eller på annat sätt, men 4 farmers som försökt denna method afråda derifrån. Så långt rörande skottsk erfarenhet. Den erfarenhet man; enligt Gasparin, gjort att den första skörden, af de tyenne som odlas i södra Frankrike, alldeles undsluppit potatissjukan, som deremot häftigt angrep den sista eller höstskörden, talar till förmån för de tidiga potatisslagen, som, om de äfven gifva en mindre, dock vanligen äfven gifva en säkrare skörd. Professor Vrolik i Amsterdam har funnit potatis planterad på nyuppbruten ljunghed fri från sjuka, som deremot angripit närbelägna fält, hvilket synes . bekräfia den skottska erfarenheten om mossjord. , Friska potäter, som legat tillsammans med af pota-. t j tissjuka skadade, hade ej blifvit angripna af sjuk-!: domen, hvarföre man äfven i detta land anser potatissjukan ej vara smittosam. Professor Chorein från Luge anförer bland annat uti sin afhandling: Instructions jopuaires sur les moyens de combattre et de detruire la maladie actuelle des Pommes-de-terre, avt alla mycket tidiga potatissorter, som voro utbildade innan potatissjukan infann sig, förblifvit fullkomligen friska. — En erarenhet, som äfven blifvit gjord på många ställen inom Sverige. Samma erfarenhet gjordes af Schreibens i Wien. Då de öfriga potatissorterna samtligen an-! grepos af sjukdomen, blef den tidigaste al alla, Ies pommes de terre de quarante joursp, fulikomligen frisk. Dessa äro de facta af verkligt värde, som hittills varit tillgängliga rörande potatissjukan. — I samma nån som theoriserandet upphör, framträder erfareno ieten,och denna har i så många fall visat vansk-å igheten af att på förhand vilja bestämma orsakerna ) t ill de tilldragelser, som vi se tima inom naturens)d ike. — Erfarenheten har sålunda nu visat, att fortNlantningssättet af potatisen, lika litet som dess ur-M rtande, eller gödning för densamma, varit orsaken ill den epidemi, hvaraf denna växt nu hemsökes.f )ch hvad väderleken beträffar, så ansågs i Skottland r 4845 alt den kalla och fuktiga, och år 4846 atth len varma och torra väderleken framkallade dennalP juka. 0 Det synes visserligen af ofvananförde facta, som k m åtskilliga slutsatser sjelfmant framställde sig, vilka häntyda derpå, att medel finnas att undvika ler förminska faran för potatissjukan. — Det liger dock alldeles utom gränserna för och afsigtenf ned denna lilla afhandling att uppställa några nyalj heorier; dess afsigt har varit att blott anföra S ita dem gälla hvad de förtjena, och att bidrag? Uill erklig kännedom om den mycket omordade potatissg, ukan. — Möjligt är, att ett kommande års erfareneter skola bekräfta ofvan anförda facta; möjligt är, p tt de skola alldeles upphäfva dem; men i hvado ändelse som helst är ingenting angelägnare än attyo enom samlande af skilda länders erfarenhet, få selq dess rätta dager den sjukdom, som botar förstöra lp; nr af norra och mellersta Europas vigtigaste kultur-!p; ixter. Endast på denna väg kan något af prak-l ph: skt värde för landtbrukaren åstadkommas. HN. hi SEE ta 2 BERGSSKOLANS REORGANISATION. ko Det är ej svårt att inse och dessutom allbl änt kändt och antaget; att bergshandteringenlm: vårt lands vigtigaste näring näst jordbruket. !M n följd baraf är också, att frågan om en tjenbl d undervisningsanstalt, der grundliga kunska-sti ;r i bergshandteringen kunna inbemtas, är en 50! ke blott för den nuvarande bergverksidkaren er h bruksegaren, utan äfven för. det allmänna, !r: RA m AA m— mm Hå SA Fd —