Aftonbladet – 28 april 1847, sida 1

Article Image
mEGAGEt-..t..tH HH. 6 i rr — 2 M., att högstdensamme icke skall anse det såsom brist på tacksamhet, om vi, under loppet al våra förhandlingar, närmare inlåta oss på de punkter af förordningen d. 3 Februari d. å., i Hvilka många af-oss sakna en full öfverensstämmelse med de äldre lagarne. Ty på det E. K: M:ts trogna ständer måtte kunna vara ett verkligt stöd för thronen, på det vi verksamt måtte kuhnd hjelpa E. M., att bereda vårt dyra fäderneslands lyska och välging, måste hos dem, som vi representera, den öfvertyg-Isen vara lefvande, att, jemte kronans ära och kraft, äfven de oss af våra konungar förlänade rättigheter såsom ständer, äro oss dyrbara, att vi bevara och vårda båda sisom oskattbara klenoder. Skulle landtdagen genom sina öfverläggningar, skulle E. K. M. genom de skäl, den vördnadsullt kan komma att framlägga, komma till den öfvertygelsen, att sådana afvikelser äga rum mellan de gamla och de närvarande lagarne, så tvifla vi icke, att E. K. M:ts vishet och rättvisa skola välja de utvägar, hvilka leda till dessa lagars utförande på ett sätt, som öfverensstämmer med Preussens välfärd, hvi!ken hvilar på den monarkiska principens styrka, och på en trygg och ordnad rättsgrund för ständernas rättigheter. Hörsammande E. M::s skallelse och i begrepp att börja vår verksamhet, känna vi oss af våra samveten uppmanade, att till bevarande af ständernas rättigheter vördnadsfullt nealägga denna förklaring vid thronens fot. Förtröstansfullt fästa sig våra blickar på den högsinnade furste, som i sin vishet församlat oss omkring sig, på det kronans makt på en orubblig grund måtte förena sig med ständernas nyttiga verksamhet. E. K. M. har sjelf betecknat rätten såsom denna grund, och uttalat det furstliga ordet: Emellan oss vare sanning! Vi lefva i den glada tillförsigten, att på sådana grundvalar byggnaden af fäderneslandets framtid skall allt skönare resa sig. Då är kronans makt fast grundad, ty den har sin rot i nationens sedliga medvetande; då har preussiska folket vunnit en utvecklingsbana, som är tryggad emot nutidens sociala faror. Under välsignelserne af en kraftig monarkisk regering, skall detta folk blifva delaktigt af ett fritt, offentligt, alla folkklasser höjande, statslif, och i kärlek och trohet slutet omkring sin-konungslige chef, gå den stora bestämmelse till mötes, hvartill försynen kallat den preussiska staten, och med den hela det Tyska fäderneslandet. I dupaste underdånighet etc. Å kännedom af landets financiella ställning och nationalförmögenhetens tillstånd, af hvilken sednare grundäfver ständernas medverkan vid förfoganderne öfver de domäner, som ligga utanför bestämmelserne i lagen af d. 47 Januari 4820, utgör en del af deras rättsgebit. Vidare bestämmer lagen af d. ö Juni 1833, att så länge inga allmänna ständerförsamlingar finnas, äfven förslagen till allmänna lagar skola föreläggas provincialständerna, hvilket stadgande dock numera, genom inrättandet af den förenade landtdagen, blifvit sålunda modifieradt, att den sednares råd till alla allmänna lagar,hvilka hafva till föremål förändring i personoch egendomsrätt och i skatterna, erfordras, och icke kan ersättas genom provincialständernes och de förenade utskottens betänkanden. Allernådigste konung och herre! Vår konungsliga herrskares ord, äfven då det förorsakar oss smärta, vörde vi såsom trogne undersåtare, och afhålle oss af vördnad ifrån att vidröra throntalet; vi fäste oss blott vid E. K. Maj:ts förklaring, att lagen rörande statsskulden af d. 47 Januari 4820 i dess ännu ej utförda del förlänar ständerna rättigheter och pligter, hvilka hwvarken kunna utöfvas af provincialförsamlingar eller af utskott. Äfvenledes kunne vi icke erkänna, att den förenade landtdagen kan rättsgiltigt företrädas af ändra ständerkorporationer i de funktioner, hvilka tillkomma den förenade landtdagen såsom en riksständerförsamling, och att den förenade landtdagens medgaranti för statslån kan ersättas genom dylika korporationers hörande före upptagandet af sådana lån.

28 april 1847, sida 1

Thumbnail