Aftonbladet – 27 april 1847, sida 2

-undt omkring, och åskan lät höra sina mullrande toner. Det hade varit stiltje förut, en och annan pust började sännas hård, men qvaf, segel efter segel togs in och gjorJes fast, så att innan natten kom, voro alla borta utom förstäng. Vi väntade en orkan. En liten släng af den kom ifven, fast i så liten skala, att den knappt kunde gifva besrepp om elementernas uppror, dem vi-höra beskrifvas med blandad beundran och fasa. Himlen vär svart, regnet föll i strömmar, genomskimradt af blixtrar, och åskan skrällde en majestätisk bas till de spädare tonerna af böljornas hväsande och vindens gnisslande bland tåg och tac kel. Dock, efter ett par timmar var allt förbi, dager kom solen sken. fram, vinden blef stadig, seglen kastades los: och fylldes åter af en frisk, jemn vind. Den 3 April sågo vi Kaplandet och sjelfva Goda Hopps: udden förbiseglades d. 7:de. Derifrån till Lizard sågo v intet land; S:t Helena, Ascension, Azorerna, dessa milstol: par eller vägvisare på den stora stråkvägen från Indien til Europa, dem sjömannen vanligen vill se, dem gingo Vv förbi, i säker förtröstan på goda instrumenter; och d sveko oss ej heller. Under linien fingo Vi som vanligt reg! och några dagars stiltje, ur hvars enformighet vi snart Pp 69 N. L. vaknade till medvetande 23f en frisk Nord-Ost Ipassad. Vi gingo fram bidevind med 7—9 knops fart Iskummet slog kring bogen och öronen, om man gick fram til fockvanten. Vi styrde mot Norden, hvars gnistrande här older, :Carlavagnen och Polstjernan, allt klarare och stol jtare framgingo mot nenith; södra Korset sjönk med aft Jgande glans ned bland horizontens dimmor akterut, att e mera för oss blifva synligt, och allt mer och mer började thermometerns fallande blifva kännbart på våra lekamina Vi vunno dock derjemte allt längre dagår, och snärt vor vi inom den lyckliga region-n för de herrliga ljusa Nördiska sommarnätterna. f Ett angenämt möte hade vi midt uti Oceanen, Den