Aftonbladet – 26 april 1847, sida 3

utträngt genom fönstren och taket. Första åsynen af det brinnande huset ingaf en dubbelt hemsk känsla, emedan densamma endast genom en portgång var skiljdt från handlanden Mebii, med 2:ne våningars byggnader tätt kringbyggda tomt, hvarigenom det syntes omöjligt att kunna förhindra det rasande elementet ifrån att antända sistnämnde byggnader, då större delen af -köpingen: säkert blifvit lagd i aska. Men genom de oerhördaste ansträngningar lyckades detta likväl. Mebii hus bekläddes hastigt med segel, och under det alla sprutor användes för att qväfva och förhindra eldens häftigare framfart, sträckte sig en kedja af händer ända från sjön till öfversta takspetsen af Mebii hus, langande vatten uti ämbar och spänner, hvarmed seglen så ymnigt begjötos, att all fara från det hållet snart började försvinna. Allt berodde nu på, att ögonblickligen kunna nedrifva Rudbergs uthus, stående på endast 7 alnars afstånd från elden, uppfyllda med ved, hö och halm, och nästan sammanbundna med Mebii byggnader. — Genom ett mod, som endast förtviflan kan framkalia, lyckades äfven detta. Inom en timma voro nämnde uthus jemnade med marken och alla deri befintliga brännbara ämnen undanröjda. Kl. 41 syntes all fara förbi. KI. 42 var elden helt och hållet hämmad. — Elden lärer uppkommit derigenom, att en snickare, hvilken uti ett rum å öfra våningen höll på med snickararbete åt Rudberg, hade, sedan han tändt eld i kakelugnen, gått hem för att äta frukost, hvarunder säkert någon brand nedfallit och antändt de å golfvet i ymnighet liggande hyfvelspånor. (W. T.)